Text från utställning i Sollerö kyrka

1775 blev Sollerön egen församling och fick då namnet Sophia Magdalena efter den dåvarande drottningen. Detta namn avfördes officiellt 1888 och utbyttes mot Sollerö församling.

Den nya församlingen bestod av 1 300 själar och dess första kyrkoherde var Johan Gustaf Wretlind, verksam i församlingen från 1776 till sin död 1782.

De första fem åren tjänstgjorde han i det gamla S:t Laurentii Capell, där den sista gudstjänsten hölls i september 1781.

Kyrkogården

1777 den 27 juli togs den nya kyrkogården i bruk, då änkan Hinders Margita Jonsdotter (1721-1777) från Utanmyra begravdes.

1847 utvidgades kyrkogården mot öster.

1918 skedde en förhöjning av kyrkogården genom utfyllnad.

1946 skedde en utvidgning mot söder, och

1966 tillkom den nya kyrkogårdsdelen längst i söder.

Kyrkan

1780 den 27 juni lades första hörnstenen till det nya kyrkobygget.

1781 i september hölls första gudstjänsten i nya kyrkan, ännu så länge med provisorisk inredning. Pastors medhjälpare Anders Sundstedt förrättade gudstjänsten och predikade över !Sam. 7:12 ”Allt hitintill hafver HERREN hulpit oss”.

1782 färdigställdes tornet, då klockor och tom-tupp uppsattes.

1783-84 på grund av dåliga tider med missväxt och ekonomiska svårigheter tvingades man göra paus i byggnadsverksamheten.

Interiör från Sollerö kyrka 1917 efter det att golvhöjning skett men innan elektrisk belysning installerats.
Foto: Karl Lärka 1917 (Mora Bildarkiv).

1785 den 10 september inmurades under högtidlig samling de fyra sista stenarna i kyrkobygget.

”Då war mycket folk tillstädes med bön och låfsång på hwalfwet… .. ”
 Herr Kyrkoherde Henric Ericsson skulle då nedlägga en sten, wälborne herr Otto v Knorring en sten, nämndeman och kyrkowärden Bråmå Olof Jönsson en sten, och nämndemannen och kyrkowärden Kistnis Pär Larsson en sten.

Sedan bars till Prästegården en kanne win, jemte brendewin och dricka som fanns i Prästegården och frambars till förplägnad”.

1786 försågs kyrkan med bänkinredning.

1788 byggdes 2 st läktare. Den övre var avsedd för soldaterna och kallades ”soldat-skullen”. Officerarna hade en särskild kyrkbänk på läktaren. Kyrkan var nu i det närmaste färdigbyggd och kalkades i rosa färg.

1818 anskaffades ett urverk med urtavla till tornet.

1875-77 genomfördes viss restaurering. Spåntaket utbyttes mot skifferplattor. Kyrkans utsida kalkades nu med vit färg.

1888 Orgel inköptes från Gagnefs k:a.

1910 Skedde en genomgripande restaurering. Golvet i hela kyrkan höjdes ca 70 cm och en varmluftanläggning anlades. De två läktarna i väster ersattes av en läktare med ny orgel. Vindfång i söder och norr bygdes. Ny bänkinredning med högre ryggstöd utan gaveldörrar.

1924 Elektrisk belysning installerades.

1937 Sakristian inreddes till gudstjänstrum.

1949 Elvärme installerades. Invändig rengöring och målning av väggarna.

1958 Ny orgel.

1968-69 Utvändig restaurering. Förstärkning av takstolarna. Fasaden kalkades nu med rosa färg.

1970 Altartavlan restaureras

1991 Utvändig restaurering. Kyrkan blev åter vit – efter Solleröbornas omröstning.

1992 Invändig restaurering med rengöring och återinfärgning med ursprunglig gul- och rosa nyans som anträffats under ledstång till predikstolen. Återinvigning under medverkan av biskop Claes-Bertil Ytterberg.

Margit Andersson