Undersökning av vikingagravfältet på Sollerön
Sollerö Hembygdsförenings Vikingagrupp har under flera år arbetat för att genomföra en markradarundersökning av det vikingatida gravfältet mellan Bengtsarvet och Utanmyra. Med hjälp av Solleröbornas intresse och bidrag, många ideella krafter och markägarnas tillstånd, blev det till slut verklighet.
Solleröns rika historia och de fynd som tidigare hittats här lämnar ingen oberörd. Att bland annat Frankiska praktsvärd har hittats här har länge gäckat forskarna. Var det bara en hövding som varit på vikingafärder på kontinenten eller var det faktiskt en högkultur här för över 1000 år sedan? Senare forskning har också gett indikationer på en kultplats nära Kapelltomten vilket stödjer tesen att det handlar om en högkultur.
– Det är spännande för det har i princip inte gjorts någon större undersökning av gravfältet på Sollerön, undantaget de gravar som undersöktes på 1920-talet vid kapelltomten och röset i närheten av Lärkastugan 1999. Vi har genom diskussioner försökt ringa in vart de centrala delarna av bosättningen på Sollerön fanns under vikingatiden. Den hetaste kandidaten för undersökningen var den plana ytan sydväst om där kapellet låg. Detta kan vara ett läge för en stor hallbyggnad. Jag tror personligen att bebyggelsen i Häradsarvet och Bengtsarvet i princip legat där gårdarna finns idag och det är kanske i dessa delar närmast gårdarna, vi kan förvänta oss spår av äldre bebyggelse, säger Mathias Bäck, arkeolog och en av initiativtagarna till undersökningen.
Stort intresse för Solleröns vikingatid
Det finns ett stort intresse för Solleröns vikingatid från både Solleröbor, forskare och andra som på olika sätt har kopplingar till Sollerön och Siljansbygden. Några frågeställningar är: Vilken betydelse hade den unika ön i Siljan för det dåtida samhället? Hur mycket kontakt hade de med omvärlden och vilken betydelse hade järnframställningen för utvecklingen här?
– Solleröns vikingatid är en central del av vår historia, inte bara för oss som bor på ön utan för hela Siljansbygden. Fynden från gravrösena på ön visar att vi haft en stor och rik bosättning under järnåldern men vi vet fortfarande väldigt lite om de människor som bodde här. Var fanns husen och hur såg byggnaderna ut? Vad levde de av och vad trodde de på? Med moderna undersökningsmetoder hoppas vi få svar på en del av frågorna utan att skada eller gräva i rösena. Jag ser den här undersökningen som den första i en serie, där vi med toppmodern teknik och i samarbete med vetenskapliga institutioner bygger upp kunskapen om vår fornhistoria. Berättelsen om Solleröns vikingatid ska förmedlas till både bofasta och besökare, och förhoppningsvis locka fler turister att komma till Sollerön, säger Håkan Grudd, ordförande Sollerö Hembygdsförening.
Engagemang, bidrag, kontakter och ideella krafter gjorde det möjligt
Markradarundersökningen har gjorts möjlig tack vare Solleröbornas bidrag, Kulturföreningen Ejnar och lokala artisters stödkonsert, ett kulturbidrag från Mora kommun och många nedlagda timmar av medlemmar i Sollerö Hembygdsförenings Vikingagrupp. Undersökningen hade heller inte varit möjlig utan markägarnas tillstånd och vikingagruppens kontaktnät. Alla, inklusive forskare och arkeologer har ställt upp helt ideellt. Företaget Wessex Archeology i England som har specialistkunskaper inom markradararkeologi såg det som marknadsföring och ett intressant utbildningsprojekt. Stockholms universitet lånade ut utrustning och bidrog med sin kunskap om markradar. Det som kostade var försäkring av utrustning, transporter, flyg samt mat och logi för de engelska arkeologerna.
Äntligen dags för undersökning
Den 18 juli 2022 var det äntligen dags, fyra dagar av undersökningar på vikingagravfältet på Sollerön skulle genomföras. Mycket hade ordnats och förberetts av Sollerö Hembygdsförenings Vikingagrupp. Arkeologerna Mattias Bäck och Marta Lindeberg ledde arbetet med undersökningen tillsammans med arkeologer och forskare från företaget Wessex Archeology i England och från Stockholms Universitet. Totalt var cirka 15 personer på plats varav cirka 10 från Vikingagruppen.
Utrustningen behövde först kalibreras och testköras. Den ställdes in på ett maxdjup på cirka 3 meter som bedömdes av forskarna att väl täcka in ett jordlager från vikingatiden.
Utanmyra byförening lånade ut sitt festtält som monterades upp som undersökningens bas på den gamla kapelltomten. Här kunde deltagarna få lite skugga i sommarhettan, tanka in undersökningsdata och här planerades undersökningarna av olika fält löpande.
GPS, magnetometer och markradar
Innan undersökningarna kunde börja så skulle områdena mätas in med GPS (Global Positioning System), ungefär samma typ av utrustning som lantmäteriet har. Gränserna på områdena som forskarna ville undersöka markerades med bambukäppar och stora plastpeggar. Allt som kunde påverka mätningen som exempelvis metaller, fick inte finnas på undersökningsområdet.
Undersökningen genomfördes sedan med två olika typer av teknisk utrustning, markradar och magnetometer.
Magnetometer är ett mycket känsligt instrument som kan känna av förändringar i jordens magnetfält. Magnetometern bärs fram med två handtag och har två sensorer riktade neråt. Magnetometermätningar kan spåra områden i marken som avviker i sin magnetism från jordens normala. Magnetfältet kan påverkas av mänsklig aktivitet exempelvis eldning och av magnetiskt material som järnmalm. Magnetometern kallas också för gradiometer.
Markradar fungerar i princip som ett ekolod och dras fram över marken. Oftast monteras markradarn i en ställning på hjul som liknar ett barnvagnsunderrede eller en gräsklippare. En sändare skickar en elektromagnetisk signal ner i marken som studsar tillbaka och på det viset känner av hur tät marken är. Utrustningen upptäcker stenar och gränser mellan jordlager med olika fysiska egenskaper, som exempelvis fyllning i diken eller gropar som människan gjort. Hur djupt signalen når beror på markens beskaffenhet och signalens frekvens. Markradar kallas också georadar eller GPR (Ground Penetrating Radar).
Både markradar- och magnetometerundersökningen genomfördes metodiskt från gräns till gräns på undersökningsområdena. Det blev många vändor fram och tillbaka för att täcka de planerade områdena, då markradarn bara tog en bredd på cirka 0,5 meter och magnetometern cirka 2 meter. Andrés och Amy från Wessex Archeology i England gjorde ett fantastiskt jobb i den i bland 30-gradiga värmen och fick också god hjälp av medlemmar i Vikingagruppen och doktorander från Stockholms Universitet. Totalt undersöktes cirka 3 hektar med markradar och nästan det dubbla med magnetometer.
Resultat
All data från undersökningen har nu processats, lagts in i ett kartmaterial och arkeologer på Wessex Archeology i England har tolkat resultaten utifrån sin kunskap om bland annat vikingatida bebyggelse, gravsättningar och det som finns i marken som är skapat av människor. Nu ska våra svenska arkeologer också tolka resultaten och sätta in dem i ett svenskt sammanhang. De ska se om det finns likheter med andra platser i Sverige eller Norden där man hittat spår av bosättningar från samma tidsperiod. De ska också titta på gamla kartor för att avgöra om exempelvis strukturer i marken handlar om senare gränsdiken. Någon gång under våren eller sommaren 2023 förväntas resultatet av undersökningen presenteras. Kanske ger den en del svar på hur människorna levde här för över tusen år sedan men resultaten väcker troligtvis också många nya frågor. Vi vet redan nu att det finns väldigt mycket jordmagnetism i det undersökta området och att det finns indikationer på bebyggelse, stolphål och strukturer som kan vara skapade av människor. Solleröns dåtid fascinerar och vi ser med spänning framemot nya pusselbitar som berättar om våra förfäders historia.
Se även: artikel i Sool-Öen 2023