Till läsaren 1994

Någon har sagt att tankarna lättare formas när man befinner sig på ett berg. Man tänker bättre från en upphöjd plats – ett påstående med nästan bibliskt perspektiv.

En sommardag på Flenberget med solig god utsikt mot Siljansdalen och Sollerön. Ljung på bergets norrsluttning i förgrunden, Lövberget i fonden och bergens böljande blå bårder i bakgrunden. Kaffe och smörgås på en stubbe blir ingredienserna till förhöjt välbefinnande. Sollerön står i denna vy som en förklarande grund i tillvaron med den vita kyrkans utropstecken som ett naturligt nav i centrum. Detta är den bygd som finns så fast känslomässigt förankrad i våra sinnen, den plats på vår jord som utgör vår trygghet – formad av vår historia, danad av våra förfäder och upplevd av oss själva.

På samma sätt vill Sool-Öen vara en upphöjd plats där man kan betrakta vår kära bygd ur flera vinklingar, såväl i historisk – som i nutid. Sool-öen kan gärna liknas vid ett berg varifrån man ser vår bygds olika företeelser för att sätta in dem i medvetenheten.

Redaktionen och vår bygd har drabbats av flera ofattbart svåra förluster när såväl Kalle Nilsson som Evald Håkansson gått ur tiden. Bägge var präglade av ett varmt intresse för hembygden och gjorde ovärderliga insatser för Sool-Öen. Kalle var den store entusiasten och Evald en av initiativtagarna och bägge har stor förtjänst av att skriften nått den position av attraktiv bygdeårsskrift som den har i dag. Såväl läsekretsen som redaktionskommittén har all anledning till tacksamhet för deras insatser.

Fortfarande oförtruten skribent men med ålderns rätt har Lilly Sterner lämnat det aktiva redaktionsarbetet. Med sitt starka engagemang och sin goda stilistiska uppfattning har hon varit den flitigaste av alla medarbetare och hennes penna är alltjämt produktiv.

Förnyelse är en garanti för verksamhet och som nya redaktionsmedlemmar hälsas Arne Andersson, Sara Markus-Jansson och Anna Britta Svensson välkomna. Deras och redaktionens strävan är att fortsätta presentera Sollerön för bygdens läsekrets och för utomståendes intresse i den form som Sool-Öen utvecklats till. Redaktionen tackar alla medverkande för deras bidrag till den tjugotredje utgåvan.

Redaktionen

Stämningsbild från Gesundaberget med utsikt mot Sollerön en soldisig sommardag år 1909. Bilden tagen av Johan Öhman som då var endast 19 år gammal. Enbart att bära den skrymmande kamerautrustningen med tunga glasplåtar på stiglösa branter upp till bergets topp var en prestation. Naturupplevelsen och utblick över Siljansdalen gav dock en god tillfredsställelse i utbyte. Sollerön vilar i diset och bron skymtar mellan granarnas grenar. På denna 85-åriga pionjärbild förevigade Johan Öhman dessa intryck.