Sollerö Capells laga skillnad

Fortsättning å den i »Sool-Öen« 1972 påbörjade krönikan från 1791, troligen författad av dåvarande kyrkoherden Henrik Eriksson. Förra årets avsnitt behandlade utseende av plats för kyrka, kyrkogård och prästgård samt den senares byggande och iståndsättande. Följande något avkortat.

§ 19

Men en förwäntad Pastor war icke hulpen med en hop torna bygnader, utan i synnerhet var erforderlig något upodlad åker, hwars frukter kunde något tilfredsställa de torna ladorna samt ett tomt stall och fähus, som förwäntade snart innewånare. (Därför beslöts å socknestämma,) at för hwarje Daler Kpmt hwarje Sockneman utgorde skatt, skulle lemnas till Prästbordet ett bandland åker. – – , blef hela Prästbordets åker 2 Tunland, 3 Tegland, 5 Snesland, 3 ½ Bandland. – – Till höbord anslogs 4 Tunland, 4 Tegland, 9 Snesland, 2½ Bandland av bättre och sämre. – – Prästebordet tillhörige gärdesgårdar utgöra nu rätteligen 1064 famnar och 1 aln. (nära 2 km.)

§ 20

Man hade – – erhollit ritning och kostnadsförslag till den nya förestående Kyrkobyggnaden, – – Den är Wacker författad af Herr Tempelman, – –

§ 21

– – moste Consistorium – – förse denna nya Sophia Magdalenas Församling med en Skickelig Pastor. Till den ändan hitskickades 3:ne hederlige, i Lära och lefwerne Wälförtjente Prästmän at låta höra sina ämbetsgåfwor i Julii månad 1776, nemligen Schole Mästaren Joh. Hedelius, Adjuncterne Carl P. Paqwalin samt Johan Gustaf Wretlind Wid Riddarholms Församling i Stockholm. – – Wretlind ärhölt af Församlingen enhällig Vocation. – – Och som W. på det högsta af Församlingen efterlängtades – – ärhölt Wretlind fullmakt at blifwa den första Kyrkoherde uti Sophia Magdalena Församling, – –

§22

Med Jon Andersson om dess arwode skulle man änteligen skrida till något slut. För den wundna Resolutionen öfwerenskom Församlingen med Jon, at han i ett för alt skulle få Daler Koppmt 1 500
Efwen 20 Tal eller dagswerken i byns Räkenskaper.

Sålunda afslutades wäl den 23 December 1776.
Men Jon tyckte sig bekommit nog ringa belöning och förklarade missnöje,
hwarföre han sedermera fick Daler Koppmt 120

Men Jon kunde likwäl icke beständigt förklara sig nögd härmed. Han krånglade än widare och förklarade häftigt missnöje och yrkade Rättegång. Men man wann änteligen genom mediateurer en förlikning, då Jon ännu fick, med det kraftigaste skrifteliga förbeholl at aldrig mer tala i denna sak, Daler Koppmt 120

Sålunda afslutades 1780 den 8 Marcii. Denna förlikning är af Kongl. Maijstät Stadfäst genom nådig Resolution af den 7 Decembr. 1787, och Jon njuter äfwen af samma Resolution frijhet för alla Materialers och dagswerkens utgörande för sin tid till Kyrkobyggnaden. – Utom desse Contante medel hafwer Jon af Församlingen njutit 43 dagswerken ä 3 Daler: 129 Daler.
Dito i swår foderbrist tid 6 skryndor foder ä 24 Daler 129: 144 Daler
Summa Daler 2 013

Men förlikningens ewighet räckte ej länge. Jon kunde icke holla sin förbindelse utan begaf sig 1790 i Mars månad ned till Stockholm, der han vistades til samma tid följande året, då han utwerkat en Kongl. Resolution af det inneholl: Om Jon kunde bewisa sig wara twungen at taga den nämnda förlikningspenningen, så skulle han få resning i sin sak rörande arfwodet. Detta är nu under Jons arbetande at få extra ting. Men ännu känner man icke någon gord werkan härutinnan, utan detta skall tiden utvisa huruvida Jon i sin tid kan fulkomligen sämjas med Församlingen. Wår Herre torde först blifwa den, som snarastsluter saken.