Foto: Torbjörn Nääs

Ordä »jätå« betydär »mat«. ”I donär jätå” betyder ”Jag lagar mat”. Det kan också vara ett verb: ”Ä e viktit tä jätå ordäntli”; ”Ållt så gor tä jätå e jätt guss-lån.”

Åv gåmålt brukät ä va tre mål mat umm dan, åtminstonde då ä va vitträn. Ä va: mårrgån-mål, midag å kvälls-mål.

Mårrgån-målä åt dämm i ått/ni-tidn, å ä brukät mjässt-åv va strömingg älld silld å päron. Ä kunnd bå bi ättär-rätt o, uppkoka gröt sä dan fyri.

Midas-målä, milå jätt å två (midag e mitt å dajim, ä!) kunnd va kåpp-velingg älld kvånnmjöls-gröt å stjyr, å nå tuppor ata.

Kvälls-målä va krafftågäst målä, å ä åt dämm i sju/ått-tidn, då kelinggär add gart-frå si uti fjosi. Då vårrt ä strömingg å päron, attä. Ä kunnd bi klämmapäron, o – umm ä add vurti nå levor upå mårrgån. Nånn gångg åt dämm grynkupp (kvånn-gryn, koka i tjöt-spad), å ibland va ä blod-bull (sumu så blodpallt). Å va ä so att nånn add fisstja, umm ä va do tidi, ja då va ä ju närapå kalas!

Umm ä va do tidi upå årä, då ä va nå särdeläs årt arrbet, släkså slagu-trysskningg älld so, då kunnd ä bi jätt äkkstra matmål runnt 4-5 tidn upå ättärmidan, afftå-val, å ä brukät va tuppor minn nå såjl ini. Ibland änndät ä att kvinnfotji såt uti fjosi dässt långgt inå nåti å spann läjnä, å då brukät dämm kok-upp jänn mjok-skvätt å brjot uti litä tunnbrö, så dämm fingg nå i si inå dämm djingg å lagd si. Ja, tunnbrö åt dämm full ata åll mål, å sä va ä drikka, föståss.

Sumårtid å slåttärtid va ä litä odärles. Då djingg dämm upp i tre-tidn upå mårrgån å åt litä, inå dämm djingg utå slå. Ä kunnd va skarrp-bull, så kvälldn fyri add vurti blätadn i drikka »blätabull«. Nå såjl ata bullam fikk ä innt va. ”Ä e je stur ydygd tä jätå såjl ata bullam!” Anas va ä undjifär släkså ä va umm vittra.

Umm sundågå va ä sunndas-mat. Midajän, ä va »klabb å fett vått« – pallt så dämm kokät ilag minn tjöt. Sä, upå sunndaskvälldn, då va ä tä jät upp eta koka-tjötä minn päron å rötär så add koka ilag minn »tjöt å päron«.

Eta va matmåli, ä! In-milå då? ”Ta di je tupp så du årrkär bäjda!” Kaffe föståss, ällvo-kaffe å fyr-kaffe.

Tro nu innt att ä va tråkåt tä ålld-å jätå sumu sårrtäs jätå dag ättär dag! Ä fanns mångg sårrtäs velingg; Vatu-velingg (vatn å mjöl), mjok-velingg (mjok å mjöl), blannd-velingg (vatublannda mjok å mjöl), öl-supa (jesi drikka å mjöl). Å sä kunnd ä va uläjk sårrtäs mjöl. Kvånnmjöls-velingg (vanligäst), gryn-velingg (kvånngryn utiblannda), kåpp-velingg (klimmpär uti), slet-velingg (slet å fin), päron-velingg (utiblannda päronmjöl/pärongryn), djetmjoksvelingg (djetmjok å kvånnmjöl), såd-velingg (velingg åv dåli meli mjöl), klimmp-velingg (minn utilagd klimmpär åv mjöl å vatn), pann-velingg (sås åv vatn älld mjok, mjöl å fett) så sulld va såmä såjl ata brö.

Sumules minn gröt, ä fanns ljotmångg sårrtär. Sjov jät i vatu-gröt vänn mårrgån, å i bi ålldär vid. Förr sulld jänn vanlin vatugröt va så stadun, så grötmållo kunnd sto rätt upp i gryton. Umm grötn va så ård så ä djikk tä ålld an i nävån, då va ä nävågröt. I tyttjär bässt umm slepär-grötn, tunn å klistärakktån minn läjfred å russin uti.

Fö tä innt tålå umm sull! Sunndbruti tunnbrö uti nå vått; mjoksull, stjyr-sull, drikka-sull, rakk-sull (brö i kållt vatn), flot-myli (uppkoka mjok älld vatn minn nå fett, så älläs upå brö).

Brukät dämm nå kryddor? Förr betydät kryddor djifft (gift). Tä krydd-ijel nånn, tä krydd matn va sumu så tä födjifft matn. Ä fanns revå-kryddor å rutt-kryddor. Fösst kryddor, so vir menum nu – så dämm byrd-å bruk, va starrk-pipär, å ä va nå så dämm brukät såmän medesin. Ättär annd kam anis, uti brö, och senär kam krydd-pipär, uti tjöt.

Rovor då – va ä foksjätå? Jodå, dämm brukäs full mjässt uti stjiv-sod (tjöt-spad minn stjiva päron å kålrötär å nå rova). Sä redät dämm åv ä minn kvånnmjöl. Ä vårrt gått tä stetj rovor ini ungnim minn skalä å.

Bords-stjikk. Summär las boss-bön bå fyri å ättär. I a lära mi tä ålldär leva. Nå syllt-skål fikk innt kumå ifråga! Förr va ä ju innt presiss ljott tä ripå ättär matim, män nå så va ljot-ljott, ä va tä fråtå mäss an åt.


Dessa glimtar från gamla tiders mathållning är några funderingar kring Håll Nils Mattssons svar på frågelista M 82 från Dialektoch Folkminnesarkivet i Uppsala »Matordning och bordsseder« (ULMA 9058). 27 sidor från år 1935 och 2 tilläggssidor från 1936.

Känns det svårt med språket? Ett tips: Det finns en ordbok som heter »Färdär frå Soldn«.

Margit Andersson