Jätt tag va ä släjkä evanjelister jän å Soldn. Ä va möt boti Misjonsåjsi nästan vänn kvälld. Jänn åv kvälldum add däm predika yvyr donda smal väjjän a immelim. Nästa dag va jänn åv evanjelistum utåni Misjonsåjsi å såg si um. Bom Lass kam sykländ å donda evanjelistn stanät ann å fräget ätter väjjen båtå postn. Lass väjsät an suttär gatun å tälät um att sä va ä åjsä väståni Njuttbudn. Donnda tåkkät å säjd a Bom Lass att um ann kam boti mötä däm suld a a kväldim så suld ann väjs väjjen a immelim.

Då säjd Bom Lass: ”Ja mådåso – ur sa ä bi då int du ittär båtå postn jänn gångg”.


Då donda Thunberg va präst å Soldn va ä jänn sundag ann predikät yvyr värdsli synd å skam. Ä va mytji fok i tjörtsjon donda sundan å ätterå va ä släkså ä brukät att fok stanät utåni dan å tjörtjbåkkam å språkät vi verodror. Ätter jänn fläkk kam Thunberg åjt å byrdå prat minn fok så add samblas. Då frägät ann någä kallär så stod dan ur dämm tykkt um annas predikningg isn sundan. Vik Mas frå Utåmör stod å funderrät jänn fläkk å sä säjd ann: ”Ja-a, fok jän å Soldn visst nug int vänd synd va förrän du kam jån å tälät um ä fö däm”.


Jätt ana tag va ä nånn predikant frå bårtåtär så va i Misjonsåjsä å predikät jänn kvälld. Ä add kemi mytji fok däjt donda kvälldn å predikantn älldå däst ann vårt alldeläs issin å strättjät nävå upi lufti å galät: ” Om Hin Håle själv kom in här för att ta någon med sig till helvetet – vem av er skulle det bli?”

Då vårt ä tyst jätt tag män sä säjd Vik Mas så sått nidvi dörum: ”Ja – ä bi nug i ä, fö ir odror e ann ju säker upå ändå”.


Förr i tidn va ä vanli att Soldpöjkär brukät ru ostyvyr sjon a Nåjsnes upå dans. Å Nåjsnesär rudd a Soldn dämm å drog si nå bliktor minn notn. Ä va släkså ä va uläjk ämd. Jänn gångg add Bälter Andes å Lavas Järk fe båtå jänn släjkän dans så däm add ställa til dan. Däm lagd nug ann upå kullum litä ve! mytji fö Nåjsnespöjkär vårt mer å mer grenjågär ju nämmär minåt ä vårt. Ätt sluss stod ä jänn ringg åv jälåk Nåjsnesär runt umkringg Andes å Järk. Då däm byrdå kumå ändå nämmer å kavlät upp stjortärmär säjd Lavas Järk a Bälter Andes: ” Fåj lån knäjvän åv di Andes så sum vir ta å res isä bliktsatär”.
Då vårt ä rent kringgum däm å ä vårt int nå mer åv eta.


Sturull å Rullpers Andes i Bängsarvi add täj båtn a Mora fö tä uträtt nå ämd inå Strandn. Ä va å do tidn då bå Engelbrekt å Gustaf Wasa djärd fler turär um dan. Då dämm suld betal biljättär fikk. däm redå att prisär add gändj upp rasnd sä odär sumåm.
Rullpers Andes: ”Sjänä – nu a däm öka prisär attä. Vänd kan släjkt bero upå?”
Sturull: ”Jo ä beror nug upå att vatnä i Syljam ökät i lådigs”.


Bälter Andes å Joan Lind add ve åjt å täj si jänn ryktin fäst jänn logdaskväld. Ä vårt litä sent inå Andes kam i sängg. Upå sundasättärmidan nästa dag djikk Joan upa Andes fö tä ärå ur ä va minn onum, Då Joan kam ini stugu såt Andes ata bordi å frästät tä leså Mora tidnindji. Joan djikk frama Andes å säjd: ”Ent ä drjogt tä leså tidnindji då o skäkär son ä. Å förästn ålld du ju tidnindji upp å nid”.

Andes: ”Jo visst gambäln e ä drjogt – männ i djär så gått i kann”.


Bälter Andes råkät Vass Kal utåni Linkis jänn dag å såm vanli vårt ä so att däm byrdå språk um nå idrått. Då säjd Andes: ”I går tränät i a Vasalåppi”.
Kal: ”Vänd i all värdn, int visst i att du kund åk å skäjdum”.
Andes: ”Nä-äj, män moon add koka blåberssopp så i vårt jätå åv”.


Jätt ana tag va Bälter Andes a Falun. Ann åkät tåg frå Mora. Dan i stadim vårt ä full so att ann va inå nånn krog fö tä få si nå a läjvi. Ä vårt nug mjässt släjkt så va flytande å då ann add täj si upå tåjä ättbaker add ann full litä svårt fö si. Då konduktöm kam å villd sjå biljättn vårt Andes rolos fö ann kunnd int finatt ann. Ann letät i åll fikkum. Ätt sluss kund int konduktöm vänt upå ann länggär så ann säjd: ”Jag får väl tro på att du köpt biljett”.
 Andes svärätt: ”Ja – män i måst ju finatt biljättn så i sa kunn vitå var i sa go åv”.


Dan i Allo! i Bängsarvi vårt ä litä foksprat då Ållmas Andes suld båtå folkögskåjlan å leså. Mångger tykkt full eta va litä undli att jänn fullstur karr suld go i skåjlam. Jänn dag råktäs Frisk Kisti å Ållull Jons å byrdå språk um eta.

Kisti: ”A du ärt att Andes nårdi gardim sa båtå go i skåjlam ä. Å da mått ann då a fändji nå stipendium”.

Jons: ”Ja ä gor ju så mångg undli sjokdomär nu fö tidn så”.


Bomen i Gruddbudum kund dra til då ann berättät nå. Ann va ju minn å jagät mytji män add ländj bar je gåmål Remington 12 å 7:a så va åjtskutin. Då int ann ittät å lappän ann sätt upp då ann provskot, tykkt ann att ä kund va tidär tä få si je nyr byssa. Ann va båtå fikk si jänn släjkän Mauser 6 å 5 :a å kringgät si nidå skotbano fö tä provskot. Då ann kamatt da frå frägät Axel ur ä add gändji å då svärät Bomen: ”Eta va byss ä. Ädd i aft doda å veminn i trättiåri krijä ädd i kunna trott mi vinn ä sjov upå jätt par-tre ättärmidågå”.


Rullpers Selma i Bängsarvi tog båtn a Mora fö o add gart si fin å suld irra jänn fotograf dan å Strandn å ta nånn bild så ä suld va föstoringg åv. 0 kam irra onum å fikk sätt si i jänn stol fråmåni kameron. Donda fotografän ställät i årdningg säjnä apparatär å sä fräget ann: ”Ska det vara en bröstbild?”

Selma: ”Täj uj uj tä va usötjlin. Skällan sa då full vårå minn vet i”.


Mas Lass i Bängsarvi va ljot bedjivin upå tä jätå snusä. Ann djikk el dagå minn snuvo inå yvyrläppim så ä va såmän valk da. Då ann va utå åkrim å bärgät öd äld skar agran, kund int ann a kvär ållt inåminn utan ä rann fler stränggär nittär akun .. Dånn så va so lagd kund ju nästan bi våkänd åv ä då man såg ann.

Förr va ä so att däm åt silld å päron å tunnbrö vänn mårgån. Jätt tag då ä suld kumå nå ukunnå fok frå Ståkklum boti Masgard, säjd Amusull Stina att ann djänn kunnd lattbli tä jätå snus då dömda va da. Då svärät Lass: ”I kan full int go minn silldsmatjän i munnim el dågä äld”.


Mas Lass å Indes Andes i Utåmör figdäs a västyvyr jänn gångg fö tä ågg upp nå råd milå två stjyftum däm add i rådlag. Bäst ä va kam däm frama je revåsax så nån add lagt åjt mitt i råd. Eta va föbudi i do tidn å Mas Lass tykkt att däm suld djärå nå knep minn doda revåsaxn. Ann drog nidåv si brakko fö tä fräst å lägg jänn dritkåpp i saxn. Män då fösst kåppän damp nidå tryttjä, slo saxi att um tjyllo a Lassä. Då byrd ann å gal å sveri ljotäst ann duvd fö eta sväjdät ju rasnd. Indes Andes så va litä relisjös tykkt int um eta så ann säjd: ”Var tålig som din frälsare”. Då sor Lass ändå mer å säjd: ”Män ann add då inggu revåsax um tjyllo an”.


Krånggan Mas kam emat frå skoim jänn dag å då add kelindji dan em jusst lesi i tidnindjän att gambäl dråttningg Viktoria add däj. 0 add vurti ljotgåmål. Ä stodd att o add ve yvyr nitti år. Då Krånggan Mas fikk redå eta säjd ann: ”Ja-a, ä va full desamma då. Ä ädd int vurti nå arbesmenistj åv ännä nå mer ändå. Näj – ä ädd ä då visst int”.


Stapel Per i Rotågåm add jänn ux jätt tag å ä va månggär så va däjt minn yxndtjynär fö donda uxan va rasnd tä djär frå si minn eta. Ättär and vårt ann gamblär å byrdå bi uduvlin. Per tykkt att ann vårt djärå nå a eta så ann va båta djurläkärim å fikk nå åv onum tä djäv uxan.

Ättär jätt tag vårt uxan släkså ann add ve i unggdomim attä. Fok tykkt full eta va litä undli å ä va nånn så frägät Per ur ann add buri si a. Per tälät um ur ann add gart. Då däm frägät vänd ä va fö nå ann add djivi uxan då svärät Per: ”Ja, ä va nå pulver. I vet då rakt int vänd ä va fö nå män bra va ä å ä smäkät saffran åv ä”.


Jänn dag ätt stjämindjän je began djikk Ulas Kjell bota Manne i Trombugard. Manne tälät då um att ä add kemi jätt Merikbrev. Ä va frå ”Merikmåster” å ä vårt då tal upå att Kjell add bälla fi Manne å Merikon å älså on. Ä va flerär åv grannum så add kemi däjt å däm byrdå språk um ur eta suld go til. Mäss däm älldå va ä jänn litn pöjk så add seti brevi å ärtå jänn fläkk å sä säjd ann: ”Då e ä bässt att ir fåråir minn jänn gångg fö ir vitir ju att Manne måst va em dästa kvälldim”.


Då Mittjel Ull i Bråmåbudum kam emat frå skoim jätt tag, tälät kelindji um fö omum att ä add kemi jätt Merik-brev. Ull fikk-i brevä å då såg ann att ä va jätt släjkt syribrev min svart kantär å runt kringgum. Så säjd ann: ”Täj män uj, nu a Andesbyl däj dan i Merikon”.
Kelindji: ”Ur sa du kunn vitå ä – du a ju int yppna brevä”.
Ullä: ”Ä si i full. I känns ju att Andesbylas andstil”.


Jätt ana tag kam Mittjel Ull båta Sutter Andes dan i Bråmåbudum fö däm suld djär lag å tjöp nånn släjkän presänt a jänn ana kall dan i bym så fyllät jämnum årum. Däm älldå tjyrät jätt bra tag yvyr vänd donda kund böv då ä suld bi släjkt kalas. Ur ä nu va så vårt däm int samsär um vänd däm suld tjöpa. Ätt sluss säjd Sutter Andes: ”Vir taum å djävum onum jänn priskurant så få ann tjöp si vänd ann vill”.


Stapel Per i Rotågåm brukät a mångg krytur uti fjosi. Jätt tag add ann je sugg o. Då doda vårt bosn vårt ann äv on upi trillo i jänn tjitt å tjör båta galtim minn ännä. Sä djikk ä um jätt tag å ä vårt tidär fö suggon tä kvåtta. Per add full tänkt si att ä suld bi jänn el op åv småkvåttär tä seli. Ä bar int si bätter änd att doda sugga bar fikk jänn ända litn kvått. Per känd full si litä missreknadn män sä tykkt ann: ”Ä va då fö ve! att o fikk jänn i alla fall så då slapp o då kvåtta i tom an”.


Helmer Nilsson