Då Nyvall just add vurti präst å Soldn äld ann å minn tä flytt inn ållt ann egd ini prästgardn. Då ann äldå minn tä flukk inn säjnä bökrer i je ill, kam Hagman å lärk Andes å Ållmas Andes ina onum fö tä äls ann velkemin. Kaller vårt undrumer ur mytji bökrer ann egd å nämnet full a onum ur däm tykkt.
Nyval!: ”Men er gamle präst hade väl också många böcker”.
Hagman: ”Näj, ann va åjtlärd då ann kamjån ann”.


Nyvall råket Sturull frå Bängsarvi jänn dag upå båkkam å tykkt full ann suld säj nå a onum fö ann add int sitt Sturull i tjörtjon so kringgt.
Nyval!: ”Olof går minsann inte i kyrkan för ofta numera”.
Sturull: ”Näj, ä e int mångger å Soldn så djärå ä”.


Bå Stjinär Järk å Jons Andes va stäkkåger i växtn båd två. Jänn dag va Jons Andes åjt min ästn å tryllo å add stana ata kopän fö tä and! nå. Då ann add butti ästn kam Stjinär Järk frama onum å säjd: ”I fölåter di Andes att ästn e dritun upå ryddjim, men att ann e dritun under kvidim da du räkk a, ä fölåter i int di”.


Trombu Manne å Stjinär Järk va utå gardim nä Manne i Gruddbudum. Järk suld sätt upp jänn kåntakt fö eta elektriska upi jänn stop. Järk fräget: ”Ur ögt sa i sätt isn kåntaktn?” Manne sväret: ”Ann sa full sitt så ögt så int kripper nå upp”. Då säjd Järk: ”Jä – nug lä ä då tolå jänn fläkk inå däjnä å mäjnä kripper nå so ögt”.


Ä va jätt tag då prästn suld uträtt nå ana ämd. Bruter Mas fikk va i ställä fö onum minn berättkrippum donda dan. Ur ä nu va så vårt ä tä leså nå um immel å älvit. Mas fösötjet tålå um ur dält å fint ä va dan upi immälim å ur ett å umöli ä va nidi älviti. Sä tälet ann um vänd stjärsjälldn va fö nå. Böl Bengt såt bar å gnidet i bäntjim å födö fräget Mas ann um ann kund tålå um vänd ä kund va att ä va so ett dan i älviti.
Böl Bengt: ”Jo – ä bi ju son varmt da ä e mytji fok”.


Mas Lass i Bängsarvi add ve boti tjörtjo jänn sundag. Prästn add predika yvyr immäln å ur dält ä va tä kumå däjt utå synd, dånn så add äldi si i stjinni mäss ann add ve i läjvi. Då Lass djikk emat råket ann Sammils Danil båtå Krångullbåkk. Danil fräget um ä add ve nå fasuli predikningg. Lass tälet um vänd ä add andla um å sä säjd ann: ”Men nug kum ä då tä bi långgsamt fö mi tä sitt dan upp jesumen å va satin – I vill då äldär vårå i lag minn släkt å bekanter upå eta oder ställä”.


Sturull Joan i Bråmåbudum add aft nå krånggel i kvidim. Ann vårt båtå lasarättä fö tä språk minn nånn <lukter. Joan fikk lägg si upå jänn bänk å duktem klämmät upå ann frå uvåter å nitter. Sä säjd duktem att Joan suld rönkas. Fösst fikk ann nå väjtt uti jätt måt ann suld äv i si. Ä djärd ann. Sä grenjät ann litä å säjd a stjöterskon: ”Isn velindjen a ir då glämtåv sälta”.
 Sä lagd däm Joan under jänn släjken stur apparat däm add dan. Joan låg dan jänn fläkk å såg ur däm bred upå ratter å stället in donda apparatn. Sä lyftet ann upp skållan å säjd: ”Su ir ta bilder få ir djärå mångg kort fö i a stur släkt så vill sjå”.


Sturull Joan vårt ju opereradn dan å lasarätti fö eta krångglä i kvidim. Duktrer fikk lov tä stjär bårt alv mågåsättjen a onum. Sä Joan add kem yvyr vässta å add kematt a Bråmåbudum va ann full int so matfrisk men tykkt: ”Nug e duktrer rasnder nu fö tidn. Ä a vurti so dyrt tä tjöp jätå så däm operer jänn fattin stakkar ätter inkomstn”.


Sturull Joan va upi Yvär Bårrbjer je began fö någä år sä. Ann add fe däjt fö tä sjå um ann duvd ta si jänn eråtapp ann add sitt dan. Ä add vurti litä sporsjno å då ann fanatt eråspori släppet ann rakkan å ä vårt driv minn jänn gångg. Joan stället si da ann visst erån kund kumå. Bäst ä va small ä jätt skot å rakkan vårt tyst. Joan vårt litä sinnån å knallet åv a dö ålldä skotä add smulli. Da kamm ann å prästn å två spögubber å da va bå Joanas rakk å jänn däm add sjover. Nån erå såg int Joan så ann vårt fräg var ann va. Däm vild full inte vårå vi ä nå men so ätt sluss djikk jänn åv dem attum knåjtn a je lad å kam fram min erån. ”Ta isn erån du Joan, ä va full dänn rakk så drev ann”. Joan va full int åv dånn sårtim att ann vild ta mot nå så nånn ana add skuti så an stod å tvinnet jänn fläkk å sä såg ann prästn rätt ini ogor å säjd: ”Um ä nu e nå fart å di så djär du släkså Jesus ata Genesarets sjo, å välsignär isn eråtappen så f’am vir väldå bördo tä bjärå åller jop”.


Bomen i Gruddbudum va i lag minn Bom Lass i Garbjer je began. Läsman add fändji redå att ä va jänn ölg tjyvskutin da. Ann tog fjälsman minn si å dämm fo däjt. Då däm kam a Garbjer såg däm Bomen så kam å bar jänn full kunt. Bom Lass så add bysso add inna köjt å gäm si. Bomen tälet sjov um att ann add ve so full i sjuttond att ann add täj jänn bermasin i nävån. Läsman add fräga um ann add flukka full kuntn. A ä add i full säjd Bomen, fast minn ölgtjöt – men läsman trodd ä va lindjber bar fö att i add bermasin i nävåm.


Bomen tälet um je ana jakt ann add ve min um i Bårrbjer. Ä add ve smått um bå jätå å ölger doda begani. Men ann visst att ä äld til jänn ölg upi Långgbjersbåkk. Nidi täktn va ä någä så va illvarer vänd Bomen äldå minn så Bomen tog å sätt upp jänn paplapp å je laduvägg å skot a donda lappim någä kvälder. Dömda kam upa onum någä gångg men sä tröttnet däm ätter and såm Bomen ad rekna minn. ”Nästa kvälld va i upå tog donda öldjen” säjd Bomen å sågåjt illmarun. ***** Bomen va i lag minn Grudd Joan upå eråjakt i Bårrbjer jänn gångg. Eta va full int just nå Bomen sätet nå vidare. Då erån kam, fikk ann köjta å Bomen tykkt: ”Ä kam nå såmä jätt skogansnystan å ann va int värd knallattn jänn gångg. Så donda fikk då väks til si jätt tag til”.


Prästn add je fäbugusstjänst i Månggbjer jänn sundag. Ä stod någä kaller åttåni så ann ropet å fräget däm um däm kund är vänd ann säjd då ann prediket. ”Jodå – viir ärum”, säjd dömda kaller. Men prästn såg att däm stod å pratet sins imilå mäss gusstjänsti va. Då djärd ann so att ann slutet predik jänn fläkk å då ärd åller så va att jänndör kalln säjd ögt å tydli: ” ….. å då skot i ann dan sudåni Bårrbjer”.


Svän Margit i Budum vamin å buföret emat frå Åsim je began. Däm add lässa full tryllo å Margit djikk brevi å djärd sukko. Upi trillon add o je full bytt åv mysusmör så o add koka. Je åv tjym add nys litna å kåven va so litn att ann va upi jänn tjitt i tryllon. Tryllo dultet full mäss däm fo. Margit såg att ä add skvutti nå upå tryllbraddi å trodd ä va frå mysubytton. Ä va int tä !att nå förgoss i dö tidn, så o tog boti minn fingggrum å slapret åv ä. Sä byrd o å sveri å säjd: ”Tvi åt väggum, dra åt fannum, i tror ä va kåvdrit”.


Bälter Andes dan ata Gatutjittam suld inå lasarättä fö nå ann add fändj i mjärmen. Ann tog bussn a Mora men då vårt ä so att ann vårt sittjänd inå otälli da ann dråkk någä pilsner. Ur ä nu va så vårt int ä åv tä fårå upå lasarättä nå fö Andes. Ann kam i alla fall upå sisst bussn ättbaker a Soldn framemot kväldim. Ann add inna bi litä druttjin å då ann kam innum dörär dan em, fikk ann banningger åv mosäjnä. 0 tälet um att o add ve so illsätt i onum att o add ve boti Lavasgard å da add däm rindja båtå lasarättä fö tä ärå ätter. Men da add int ä ve nån så add vitå nå um Andes add ve däjt äld int. Då säjd Andes: ”Ä vet du full – ljot kellingg – att däm int kunn säj nå da fö da a däm släjku tystnadsplikt”.


Ä told jätt bra tag inå Lavas lärk djyftet si minn Kari dan i Gatutjittam fast o bodd dan tvert yvyr väjjen. Nånn fräget lärk vänd int ann add djyfta si förr fö då. Då såg lärk å donda odren å säjd: ”Tääj – i såg ju int on förränd doda gambel ladi add kem undå”.


Mäss Rullpers Andes i Bängsarvi va litn lårk, fikk ann fi mosäj Sturull Kisti boti je skriftres så däm add i gardum förr i tidn. Prästn tykkt ann suld säj någä ord a pöjtjim, så ann fräget ur gåmål ann va.
Andes: ”I e fäm år”.
Prästn: Åhå – har du blivit så gammal?”
Andes: ”Ja ä slingg ju åv minn årum”.

Sammanställning och teckningar: Helmer Nilsson