Bus Per add såmän trafikbil förr i tidn. Jänn logdaskvälld stjussät ann någä lårker a Siljansnäs upå dans. Bälter Andes add täj si däjt ann o upå nå vis men ann add int nånn stjuss emat ättbaker.

Andes fräget Bus Per um ann fikk åk näst däm a Soldn, men Per sväret att ann add so full biln så ä djikk int nå ä. Odror tykkt synd um Bälter Andes å ment att ann ädd full bälla åk nä däm. Däm säjd a Andes att ann suld krjop ini biln, å ä djärd ann. Sä lagd ann si nidå govä fråmåni baksäti å däm lagd yvyr ann nå slitur. Bus Per vårt int vari nå då däm vändet att a Soldn.

Då däm kam ema kaffestugun så lykkes Andes ta si yr bilim utå att Per vårt vari ä. Sä djikk ann frama Bus Per å säjd: ”Jasso – kumir ätter nu ä ?” Bus Per: ”Ur knäveln kan donda a inna emat fyri våss då ?”


I byrjan åv fyrtitalä byrd däm å byddj jänn nyr skåjl å Soldn å nästa sumår va däm nästan färdåger. Kripper sulld få byrå go dan a beganim.

Påls Niss båti Mångsgard va däjt såm kringgäst å sågå mäss däm äldå djärd färdåt. Sä kam ann nidi tjälem da ä suld bi je nyr bastu minn dussär å sturt rom tä röstum i. Ann vårt alldeles undrum yvyr ållt ann såg. Ann stod dan bra ländj å sä säjd ann: ”Ä e nästan så man byrå längtas ätter joli så man få baad”.


Bomen i Gruddbudum va i timberskojim jänn sundag. Ann suld djä si iveg å bläkk åv si jätt åggerstjyft. Ä va rasnd mytji snjo så Axel säjd a onum att ann kund full ta annas skäjder så ann suld slipp pulsa. Då säjd Bomen: ”Ä begriper du full att ju mer man bindvi skånker desto tyngger gor ä”.


Sammils Danil i Bängsarvi add ve pysjån ländj å sä vårt ann sämmer å sä je nåt do ann. Eta vårt ä ju tal um i gardum i bym å fotjä djingg gardmilå å språket um eta trast ätter. Mas Gustav råket Sturull utå väjm å fräget um ä add ve nån dukter bota Danil inå ann do. Då sväret Sturull: ”Nä-äj, ä bövdes int, ann do åv si sjov”.

*****

Bomen berättet jänn gångg ur ä add ve då ä add ve ölgjakt: ”Jätt tag add jaktlajä läj å skuti a jänn ölg så va å oder säjdon åv jänn litn tjänn. Ä add leti såm ä fältstjotningg då i kam däjt. Men då add däm lykkas rädd åv donda öldjen – anas ädd i täj ann upå fösst skotä”.

Jätt ana tag va ä jänn ållkall så vårt så skäkänd då jänn ölg kam frama onum, att ann älld på tok fö ögt så ann skot åv åll kvister i tållum ata öldjim. A ädd int öldjen aft vitä tä go undå så add ann full vurti nidaräjsadn” säjd Bomen ..


Jänn ana gångg va ä jänn skogvakter å Soldn så däm bar kållet fö ”Dultn”. Inggen bruket nå ana namn å onum. Dultn va int ryktyt umtykkt tä a minn si i jaktlaji. Jätt tag add lajä samblas å suld ställ åjt stjytter å åld-ställum. Dultn add int inna bota däm. Då va ä nånn så såg att ä rödet si ini båskum brevi. Jänn åv däm frägät då: ”E ä jänn ölg äld e ä Dultn”. Då säjd Bomen: ”Stjot du fö säkärets skull”.


Ä va trast ätter slånindjen mitt i åll etäst sumårim. Stunis Andes i Budum kam sykländ båtå båkkan å djikk ini Njuttbudi fö tä and!. Ann add släjkä gumiskonär å si så däm add mytji åv förr i tidn – ä va nå luddor åv gumi minn lederskaft så ä va skoremär i. Såger Gustav tykkt att Andes sågåjt svättån så ann säjd a onum: ”Ent ä varm skonär eta tä a son mitt i sumårim ä?” Stunis Andes: ”Ve! intä – isä e full int varmär. Ä va släjkä skoner Kals Järk add å si i Garbjer i vittäs då ann frädet tre tänär”.


Ägor mångg istorior ätter Krångan Mas å ur ann kund lägg åjt å prat då ann tälet um nånntingg. Jänn gångg berättet ann ur mytji bliktor däm add fändji i notn: ”Bliktor – ja vir am fändji bliktor vir. Jän gångg finggum vir så ä rakk ållt dästa varfördan fast vir åtum minn grepän”.


Mäss gambel Krångan-ärber stod kvär å gardim, kam Bärta fobi Krångan Mas mäss ann äldå klov vid ata vidåbudn. Bärta: ”Mas – vänd a ir dan ini nu fö tidn då?”. Krångan Mas: ”Dan du Bärta – dan ini am vir möjser”.


Å do tidn då ånggbåter djikk fler turer fram å ättbaker utå Syljam va ä mångger så vårt ta båtn um däm suld nånsta. Jänn gångg va ä jänn ajent så add ve å Soldn i nå affärder å suld minn båtim a Mora. Ann add mytji väskor å ana pinaler å vårt a jop minn tä få ållt minn si nitter a brydd jon.

Dan upå båkkam fikk ann tag i Krångan Mas så kam minn ästn. Däm lässet upå, å ann sätt si upi tryllo. Ästn va litä senfärdån å Mas vild int jegå ann so mytji fast donda ajentn säjd a onum fler gångg. Mas tykkt int ann kund smäkkå kampen mer.

Då däm kam nidi båtåjsbåkkan add Vasn inna lägg åjt å add inna jänn skot utå. Då galet ajentn a Mas: ”Där ser du din slöfock att vi kom för sent”. Krångan Mas: ”Ja-a, men ä va’nt mytji ä int, nej ä va ä då visst int”.


Jätt ana tag stodd Krångan Mas å språket minn någä um ur ä va tä bo i skojim å åldå minn timbertjörningg å släjkt. Då vårt ä tal um luppor. Krångan Mas: ”Luppor, ja i a ve luppån i. Ja dä a i. Jänn gångg va i då så luppån så ä ljotnät yr. Vänn mårgon då i suld piss, stod ä såm än spöjr åv luppor yr pissolä. Ja ä va luppor ä”.


Krångan Mas va upi Oratjännbjer å ägg jänn vitter. Däm add grov skog så ä vårt dåli minn fötjänstn. Ä va branug minn jämmer yvyr donda grovskojän i köjon um kvällda, men Mas ann tälet um fö däm att eta va full inggentingg mot grovskojän så va i Merikon. Ä kam jänn karr så gätät fyrundra tjyner båta jänn flod så ann suld yvyr. Ä fanns inggu brun så ann djikk jänn el dag å letet ätter någumstass ann kund ta si yvyr minn tjyner. Ann äldå suld bi rolos men so kam ann frama jänn stur tåll så add dumpi umkull å lagt si yvyr donda flodn. Donda tålln va rotin å innol så ann tänkt att um i gor ini tållim så kanstji i kan ta mi i land upå oder säjdo. Jo då, ä djikk bra ä, men ann add bar fyr tjyner minn si då ann kam a landi. Ann fikk lov tä vändatt å sjå värt odror add täj väjjen. Däm kam full ätträttor ätt sluss, däm add gändji villt ini ålåkvistum.


Ryss Gustav add jänn släjken Epatraktor jätt tag då däm byrdå bruk släjkä tä tjör min. Jänn dag suld ann djärå si je vänd västyvyr i nå ämd. Båtå Långgbankum kam poliser ätter onum. Däm tykkt nug att ä djikk litä fö fort så däm fo frammum å ståppet Gustav. Sä däm add sitt å tjörkortä säjd jänn åv däm: ”Dä här gick väl inte med trettio kilometer i timmen, Nilsson”? Ryss Gustav: ”Jo ledit”.


Ä gor mångg istorior um präster jän å Soldn. Jänn gångg då Nyvall äldå las min krippum inå däm suld go fram, frästet ann tä tålå um fö däm etan minn krupp å själ. Kruppen va lekamen å själi va andan så int syntes ini menistjon. Nyvall såg att Svän Folke int ärdå såm ann suld å passet si tä fräg ann um ann kund förklar litä nämmer ur ä va. Folke röjtet si upp å säjd: ”Kruppen e full släjkt så syns å ä så int syns ä e full inälvor å ana inmat”.


Helmer Nilsson