Bond Mas va tjörtjvärd å add egor upå mångg ställ å Soldn. Ä va ann så sald Yrjanggard i Bängsarvi a agronomim så sä tog a si namnä ätter gardim. Ätter and vårt Bond Mas änklingg då kelindji do frå onum. Agronomen råket Bond Mas jätt tag da ätter å vild säj någä ord.
Örjangård: ”Jag får beklaga sorgen”.
Bond Mas: ”Joo takk fö ä. Ä va je bra kelingg. Vir vaum samser jämt. O djärd jämt so i säjd … ”
Ä va skriftres i Bråmåbudum. Ä va upå do tidi då ä suld va bä predikningg å föhör. Ruben add nys kemi a Soldn å ann djikk litä ätter gambel tagum so ä add ve fyri onum. Mäss Ruben predikät yvyr ur ä va tä bi salin åv Ärrans kraft, byrd Mittjel Ull å blundatt ogum å nikk til. Ann add aft je litntjyr näti fyri å add ve vatjin nästan el tidi. Då Ruben säg att Ull byrdå somn, tykkt ann att ann suld byrå fräg litä, så ann vändet si a Ull:
Ruben: ”Kan Olof säga någon som blivit salig av egen kraft?”
Mittjel Ull ärd att ä va a onum, så ann gnuket si i jättdör oga å funderet jätt tag. Sä sväret ann: ”Int vet i då nänn jän i Brämäbudum, men du kan full ärå i Utåmör, ä e jänn mytji störr by ä si du”.
Ä add ve någä luffärer så add täj si til minn tä brot inn si å stuli i fler gardum i socknen. Eta vårt ä tal um boti Njuttbudn jänn dag då ä add kemi däjt någä kall er fö tä andl. Bugä Lass va dan å Säger Gustav fräget onum um int ann va illvar fö tjuvum då ann bodd så långgt sudå Soldn.
Bugå Lass: ”I e så fattin så ä finns bar kelindji tä ta. Å a däm täj ännä då ä e näti å mörkt så kann i djä mi gambeln upå att däm kumå å bjär att on då ä bi ljost”.
Stur Ull i Bängsarvi fikk mångg kripper minn kelindjen ätter and. Mas Lass så va gambelgåss å bodd i gardim nårdåminn, tänkt ann suld spötj litä minn onum jänn dag då däm råktes nidi Skåltjitt.
Mas Lass: ”Ant du nå nyttät tä djärå ana äld tä åldå minn kelindjen jämt ä?”
Stur Ull: ”Dånn så e fattin ant just nå ana äld kripper tä möbler stugu minn. Ä e ana minn di så a fändj fö di att kvinnfok e nå tä ligg skavfötes minn”.
Mås Andes i Gruddbudum fikk premium äv Usåldninggssällskapä jätt är fö dö att ann add stjöta jordi så uvåli. Ä kam fler kaller frå Falun å språket minn ann å gav ann nå paper. Sä vårt däm budiger upå kaffe minn dupp. Mäss däm dråkk kam däm tä språk yvyr ur mängg kripper ann add. Ä va ju jänn op å då däm fingg vitå ä, säjd jänn åv däm: ”Då borde ju hustrun också få ett premium”.
Krång Ann: ”I få full va nögd minn att kalln a vurti premieradn”.
Å va upå do tidi då däm add itta upp att ä bar djikk tä tjöp starkt upå motbotjän å systemi. Joan Lind suld ta å fyll jämnun årum å djikk inå systemä fö tä få je extra tildelning. Ä djikk tä få litä mer då ä suld bi kalas. Ann råket donda Backlund så ann känntes att. Ann add ju ve dan kringgt.
Backlund: ”Hur många personer blir det på kalaset?”
Joan Lind: ”Ja – nug bi ä jänn trätti-fyrti man å någä kvinnfok”
Backlund: ”Hur stor tilldelning vill du ha?”
Joan Lind: ”Ä räkk nug minn två liter”.
Backlund: ”Två liter på fyrtio personer – är inte det för litet?”
Joan Lind: ”Nej vel intä. Ä mått då räkk til fö i vet att åv dem så kumå e ä bar Lind Järk så int tol embränna”.
Ä va jätt tag då räser suld undå jän å Soldn. Ä suld bi störr lotir så suld va litter tä bruk. Fok tjöret bårt sten å däm grevd nid mångg räser. Lavas Järk funderet yvyr eta å säjd sä: ”I a då ållder aft nå besvär min räsum – ä a då ve mytji mer besvär minn ä så e milå räsum … ”
Jätt ana tag add Lavas Järk täj upp päroni å add fändji onärt åv däm. Då tykkt ann: ”Um i tjörer päroni direkt boti räsi så tyttj fok att i e tokån, men um i äv däm nidi tjälern jätt tag å tar upp däm sä å äv däm boti räsi – då e ä såm ä sa va … ”
Ä va jänn kåld begansmorgon. Åll Järk å Ryss Gustav va utå sjom å suld ta upp neti däm add lagt åjt kväldn fyri. Åll Järk rudd båtn å Ryss Gustav såt ati ändam. Ä va kuli å Gustav slo upp krågån å Åll Järk såg att ä byrdå sigå nånn drup yr nasum å onum, så ann fräget: ”E du frusin Gustav?”
Gustav: ”Ja – nug e i ä.
Åll Järk: ”Um du fros så kan du full ru jätt tag mäss du bi varm.
Gustav: ”Näj – so mytji fros int i”.
Trombu Ull add täj si nånn brännvinssup upå jätt djässpod å känd si bå ungg å rasnd stark å ä vild ann tålå um, så ann säjd: ”Um i ädd aft någer tä sto upå ädd i kunna lyft el jordkloträ … ”
Sturull Gunnar add int just nå åggningg västå Borrbjer så ann tog å flyttet a Borlänge å tog si arbet upå brutjä da. Ann sjoktes full tä emat å Soldi ibland så ann tjöpet si jänn begagnadn bil. Ä vårt jänn gåmål Opel upå avbetalningg. Jänn gångg då ann va a Soldn råket ann Lindgrens Kal utåni Koopen.
Kal: ”Du tykks a kem upp di dan i Borlänge så du bi full snart borgmäster du”.
Gunnar: ”Ja – a, ä a i red vurti fö ä e inggen i el stadim så borger so mytji så i djär”.
Boti Bölgard kund ä ibland bi gambellek åv då däm vårt usams. Ä vårt däm såm kringgäst då däm add täj si nånn sup. Jänn dag kam kelindji sudaMas Andes så va fjälsman å fräget: ”Kan i ta åjt stämningg upå kallim fö dö att ann a släj mi mitt i ogum ä?”
Mas Andes: ”Javisst – ä e ju missandl släjkt”
Kelindji: ”Då kum i ättbaker um någu viku”
Mas Andes: ”Någu viku? Kunnum int vir ta å skriv minn jänn gångg?”
Kelindji: ”Nääj – ä e so föstår du att i fo å slo ättbaker litä så vir bium tvundjiger tä !att ann bi i ordningg fösst”.
Indes Ann i Utåmör add fändji bestämt min Bond Andes, ann så tog a si namnä Bondesson, å däm suld ta å djyft si. 0 va åjt si yvyr eta så o visst nästan int til si. Jänn kväld då däm såt ata bordi å åt grötn, säjd o: ”A logdaim sa i djyft mi minn Bond Andes. I e alldeles i sjund immelim”.
Då säjd syster ännes: ”Fräst å ta di nid däst i mårgu, fö då sum vir slatt sväjnan”.
Bomen å Trombu Ull byrdå språk um ölgjakt jänn gångg. Ä vårt tal um ur rasnder däm va tä stjot. Jänndör va vän änd odren. Ätt sluss säjd Bomen: ”Du sa då int säj nå, du så e i lag minn Sven å jager, ann så e so pysjån tä skot så ann itter int å je ängslad förrän ann gor inn å täper att dörer um si”.
Sol Gösta add skaffa si jänn droskbil. Ä va jänn släjken Fraser åv donda ny sortim så kam åjt ätt krig. Undjifär sumu gångg tog ann a si gårdsnamnä ätter fad sänn å kållet si fö Matz. Ätter jänn danskväld båtå banon fikk Gösta je tjörningg åv någä ukunnå fok. Då däm add kem fram å add gänd j yr bi lim å betala fö stjussn, säjd jänn åv däm upå ängelsk: ”Thank you very much” (Tänk ju veri mats). Då tykkt Gösta a någä så stod brev i: ”Ur kund donda vitå att i jättet Matz?”
Kall Niss såt jänn kväld å funderet yvyr kvinnfok å ur däm röstet si nu fö tidn. Sä säjd ann: ”Däm tjöp sko sånt e sko å sukkor så luppdritn syns genum”.
Helmer Nilsson
Teckningar: Margit Andersson