Mäss Ruben va präst jän å Soldn bodd ann dan i Prästgardim. Da va ä jätt sturt rom upå andär vånindjän å i eta romi suld ä bi jänn yppin spis. Ä va Måsan Andes i Bängsarvi så morät donda spisn. Då Andes äldå suld mor doda kupo uvåni jäldstadim va ä so att Andes vårt tvundjin tä knakk åv litä å stenum så däm suld passa. Mäss ann äldå minn eta låg ann å kni fråmåni spisim å knakkät minn åmårim. Andes såg int att Ruben stod åttåni onum å sågå. Då Andes suld knakk åv jätt örn åv jänn sten bar int ä si bättär änd att donda sten fo åv å mittim. Andes byrdå gårm å sveri so stur faliet. Sä vårt ann vari att Ruben stod å ärdå å suld byrå säj nå tä slett yvyr ä ann add sagt. Män Ruben säjd bar: ”Så skulle man också kunna uttrycka det. ”
Då Kals Järk i Budum va i unggdomim byrd ann å fårå sudyvyr bårtum sokkengränsn upå friningg. Ä djärd ann rasnd kringgt jätt tag. Ur ä nu va så fikk ann iop ä minn je näskull å va näst ännä jänn vittär. Ä värkät ljot gävt jätt tag män sä vårt ä slut å eta um lådim. Jänn fläkk da ättär råkät Stunis Ejnar onum å frägät ur ä kund go so klent minn doda fjällon då. Då svärät Järk: ”Ä va då desamma o, fö i ädd då int aft råd til tä a doda – o va alldeles fö vidådrjog”.
Krånggann Maria va båtå älsät å Lavas Järk å Kari dan båti Gatutjittan jänn dag. Ä vårt tä sittj dan å språk släkså däm brukät djärå. Då kam ä inn två kattor å byrdå strjok si ati benum a däm. ”Täj – a ir fler kattor ä” frägät Maria. Då svärät Lavas Järk: ”Ja ä lönär då int si tä a mindär änd två kattor si du”.
Måsan Sven råkät Sturull Joan utåni Koopen jänn dag. Joan add nys ve inn å operera si i kvidim. Däm byrdå språk um dragspyl å släjkt män Sven såg att Joan va blek å sågåjt litä ämlin, så ann frägät ur änn måddä. ”I mår bra” säjd Joan, ”nu a i byrtå kunn dra pustn å spylä attä. A förästn – si du doda kvinnfotjä dan ä”. Sven såg je gåmål kelingg minn svart kapp, kläd upå skållam å så djikk minn jänn käpp. ”I unggdomim friät i näst doda” säjd Joan ”å såm o siåjt nu så föstår du full att i mår bra”.
Då Amusull Las i Gruddbudum äkserät bevärigg tykkt ann int um eta nå vidare så ann djärd ållt ann kund fö tä få frisäjjäl. Då däm suld a skotningg smällät ann åv åll skoti brevi tavlo el tidi. Varända gångg va ä sumules. Ätt sluss vårt donda furim så suld lär däm skota so jälåk så ann skällät åjt Las så int ann va värd jänn ästdrit jänn gångg. Sista ann säjd va att Las va so uduvlin så ä ädd ve läjk bra att ann ädd bälla skuti si sjov. Då tog Las bysso å djikk attum någä båsskär brevi skotbano. Sä ärd däm jätt skot frå båsskum å sä vårt ä tyst jänn fläkk. Bäst ä va stegät Las fram dan ata båsskum å sä säjd ann: ”Ä vårt jänn bom eta o”.
Donda Agust Hagborg så va kånstnär å va bekant minn Zorn i Mora byddjät si je stugu dan i Bängsarvi. Mäss ann va å Soldn målät ann fler tavlor dan kringgum. Jänn gångg add ann måla åv åkrär båtå Bjärsåkrim å nårdyvyr. Upå tavlon add ann måla åv jänn kall så stod å sågå åjttär mot Kliktim. Ä va Bus Mas i granngardim så add stedi såmän modäll. Då tavlo va färdån kam Sturull Kisti å djikk dan fobi. Hagborg frägät ännä um o käntäs att nånn upå tavlon. ”Jä-ä, i vet int ä” säjd Sturull Kisti, ” i kann då sjå att ä stor nånn kall dan män i si då att Sammils Danil a jänn mytji sämmär kvånnlot brevi värä danä”.
Um nånn frägät ättär Dunder Anders Jönsson i Jesundum va int ä just nånn så visst ukän ä va. Män um däm säjd ”Ptrottn” så visst ållär vänd ä va fö jänn. Ptrottn va djyft minn Bus Ann i mångg-mångg år. Ättär and vårt Bus Ann branug dov så o ärd int nå vidare. Jänn kvälld då Ptrottn stod å språkät minn jänn ana kall frå Jesundum vårt ä full tal um ukä kelinggär däm addä. Däm add full täj si nånn brännvinssup å va littspråkadär. Då säjd Ptrottn: ”Ja mäj kelingg a vurti so dov nu så o ärär int då i tar måjsi fö ännä jänn gångg”.
Sixtn Åkansson i Ryssum va målär å tog a si släjkt arbet då ä va nånn så byddjät äld djärd um nå stugu. Jätt tag va ä jätt sturt åjs så suld målas å fö dö vårt ann ta jänn til målär minn si så jopät onum. Jänn dag äld däm å minn je vägg da ä va branug ögt i tak. Sixtn såg uppättär väddjän å sä säjd ann a donda odrän: ” Um jänn åv våss målär dan upp vi tatji så målär i jän nidä”.
Donda Lasols Kal va frå Nåjsnes män ur ä nu djikk til så vårt ann måg dan i .Måsgard i Norby. Kal va såm ann va, tykkt däm dan i Utåmör. Jänn dag kam ann å djikk suttär väjm dan i bym. Ann fäktät minn armum å pratät minn si sjov mäss ann djikk dan. Lass Pär va i näretn å kunnd är att ann säjd: ”Eta djikk yvyr föväntan ä” mäss ann bamsät minn armum. Pär djikk litä nämmär å frägät onum vänd i all värdn ä va så add ända. Då svärät Kal: ”Eta djikk yvyr föväntan ä – svärmor a däj i nåt”.
Sturull lida tälät um jänn gångg ur ä djikk til då ä vårt bestämt att o å Joan suld djyft si. Joan va ju dan nid i Stjevi å arbetät då däm råktäs. Ä vårt so att däm add sällskap minn verodror jätt tag. Sä jänn kvälld add Joan dragspylä minn si då ann kam båta ännä. Ann säjd just int nå tä byrå minn utan ann sätt å si dragspylä å spylät ”Skedvikullans brudvals”. Då ann add spylå färdåt valsn såg ann upp å lida å sä säjd ann: ”Tyttjär int du att värä krippär su bi syskon ä”.
Jänn logdaskvälld add Mittjäl Ull i Bråmåbudum ve åjt upå nå kalas å vurti branug druttjin. Ann djikk båta Allas å villd att ann suld stjuss emat ann. Allas add just rösta si å inna sätt si ini droskbiln fö tä båtå stjuss nånn frå Ryssum. Ann säjd a Ull att ann vårt kringg si a Ryssum så ann kund int åk a Bråmåbudum. Mittjäl Ull vårt litä armsin så ann trättät upå Allas så add sätt si ini biln fö tä fårå. Ann fäktät minn armum jätt bra tag män ätt sluss säjd ann: ”E ä so att du sa va so tverån åv di så kan i full fårå emat å best ästn å tjör sjov”.
Sammils Danil i Bängsarvi add fändji issias so föskrättjsli så ann vårt båta duktärn fö tä sjå um ä djikk tä djärå nå a eta. Duktäm klämmät litä upå mjärmi a Danil å sä sätt ann si å skrivät åjt jätt resäft upå jätt paper. Sä säjd ann a Danil: ”Gnid in benet med det här tre gånger om dagen”. Danil tåkkät å fo emat. Ättär tre dågå kam ann ättbakär båta duktäm å väjsät fram jätt skråkkåt å dritut paper. Sä säjd ann: ”Du få nug djä mi nå ana. Ä jopt int jätt dugg fast i a gnukå minn eta paperä tre gångg um dan såm du säjdä”.
Ä va då däm add byddja färdåt skäjdbåkkan dan upå Jesundbjer. Då suld ä bi invigningg minn skäjdtävlinggär fö fösst gåndjän. Lavas Järk add ärt tålås um eta å sä las ann i tidningdjän att ä suld bi ”storslalom” dan i båkkam. Ann vårt undrum vänd eta va så ann fo däjt donda sundan fö tä sjå å. Dan ättär djikk ann båta Bälter Andes så bodd å odär säjdo um Gatutjittan fö tä tålum ur eta va. Då säjd ann: ”Nu vet i vänd storslalom e fö nå o. Däm add pikka nid jänn opär storär nitter el båkkam å sä add däm jätt fali djärå tä svängg å skäjdum milå dömda storär då däm åkät. Ä e storslalom ä”.
Katrin Joan bodd grann minn Brutär Lass dan nidå Allo! i Bängsarvi. Ann va branug fö si donda Joan så ann fo a Australien å tog si arbet da. Joan va litä yrmörkt fö ann add rasnd stur näsär. Sä va ann bårrt i mångg år. Ättär jätt bra tag kam ann emat a Soldn fö tä älså släkti. Jänn dag djikk ann upi Brutärgard. Just då äld Lass å slipät liå fö a va mitt i slånindjän. Selma fikk dra slipsten mäss Lass slipät. Däm byrdå språk minn verodär såm ä brukät va dä nänn kam ä älsät ä. Joan tittät ä Selma jänn fläkk ä sä säjd ann: ”Ur gämäl ä ljot du a vurti dä ” Selma kringgät si tä svärä: ”Änd du dä – ant däm inggä späjälär i Australien ä?”
Lind Järk i Bängsarvi fyllät jämnum ärum ä bod upä kalas. Dä suld ä va nä starkt ata jätä. Järk add ju ve i Merikon ländj ä dä ann fo emat add ann täj minn si nå små snappsglas da frä. Ann tykkt att däm va småär å lagumär tä ta minn si. Däm va lagumär ta sätt fram då ä va kalas o fö ä djikk ju int a so mytji då.Å brännvinä värät ju Iänggär. Rullpärs Andes va budin å ann fi.kk jänn sup i sätt glas. Andes såt å beglät å glasä jätt tag å sä frägät ann Järk: ”Ent däm rasnd gamblär isä glasi ä?”. Lind Järk svärät: ”Jo – ur so då?” Rullpärs Andes: ”Ja ä måsst däm full vårå – däm e ju so nätadär sä ä ent mytji kvär åv däm”.
Bom Lass va i Björkum å äldå slo litä småslog ata väjm dan brevi stugu. Då ann tog upp liån ä suld bröjn såg ann att ä kam jänn såmän turist föbi. Lass säg att donda add ögskafta skonär, jänn käpp i jänndör nävåm å att minn je fjedär i. Ann kam tä byrä språk minn donda ä fikk redå att ann add gändji a Flenum å ättbakär. Ä va upå do tidi då väjjän djikk föbi Bjönnmöri. Turistn säjd då: ”Det var en förskräckligt lång väg till Flenarna”. Då svärät Bom Lass: ”Jo –män ädd ann ve stäkkär ädd int ann ruttji fram”.
Helmer Nilsson