En av hans anfäder ledde Daldansen, själv sprider han ljus över Ryssa.
En känd Sollerökarl, hemmansägaren och förre direktören Mats Hedman i Ryssa, fyllde i lördags 85 år. Få personer har varit med om så mycket och kan vid denna ålder njuta en sådan vitalitet som Mats Hedman. Han är i rakt nedstigande led ättling efter riksdagsmannen Skinnar Per Andersson, en av de avrättade ledarna i Stora daldansen 1743. Hedman var en av de första som före sekelskiftet bosatte sig fast i Ryssa, som då räknades som fäbodar. Det var också där som han komma att göra sitt livs stora insats för bygden – kraftverket i Ryssån. Många olika yrken har han prövat, bl a rallarens flottarens och militärens.
Tillkomsten av Ryssa kraftstation – den första – har för inte så länge sedan relaterats i denna tidning, och det kan vara onödigt med en upprepning. Men det är svårt att fatta för den nuvarande generationen vilka svårigheter som måste övervinnas innan man med ett grepp på strömbrytaren 1916 kunde låta det elektriska ljuset lysa upp det enkla hemmet. När det äntligen var klart med driften, kom vårfloden 1916 och bröt igenom dammen i Budsäl. Det var ett hårt slag, men det blev att reparera.
Svårigheten var givetvis att få någon som ville satsa på kraftverket därför att många icke trodde på det Hedman berättar att han åkt med skidor från Vika och upp till Axi fäbodar och sedan vidare genom Solleröskogen och fått teckningar – 50-100 kronor – av huggare och körare, som ville hjälpa till efter förmåga. Men som den vackraste saga berättar Hedman om sitt sammanträffande med Zorn, som satsade sammanlagt 42000 kronor. Det var i Gopsmor som Hedman första gången uppvaktade Zorn, som då gärna språkade om olika saker, Hedman på soldmål och Zorn på yvradsdialekt. Zorn rev sedan en lapp ur sin anteckningsbok och skrev”: Zorn 1000 kronor”. Detta var bara en första start, och Hedman säger att detta papper mottogs med förtjusning på Mora folkbank. Det blev att uppsöka Zorn flera gånger sedan, bland annat i Stockholm, då han utan vidare bläddrade upp fem ”långschalar”, 5000 kronor.
Naturligtvis har Hedman liksom de flesta haft både medgångar och motgångar, men ingenting har kunnat bryta ner hans andliga och fysiska spänst. Han visar upp ett vackert etui med en modern rakapparat, present till 85-årsdagen. Men, säger han, hittills har jag brukat rakkniven utan att vara det minsta darrhänt.
Mats Hedman blev ej bortglömd på födelsedagen. Redan kvällen före hade släktingar och vänner och många bybor sökt sig till hans hem, dit även spelmanslaget kommit och gav glans på kvällens samvaro.
Mora Tidning 5 maj 1958
Svenjoan