Bomärken

Margit Andersson från Kulåra har skrivit många artiklar i hembygdsföreningens krönika Sool-Öen. Däribland finns ett flertal artiklar som handlar om bomärken.

Så här skriver Margit i en artikel från 1983:

I Gruddboboken, som trycktes år 1938, skriver Mats Rehnberg: ”På Sollerön torde det inte finnas många innevånare över fem års ålder, som inte känna åtminstone sin gårds bomärke.” Vid en tävling mellan barnen i socknens skolor hade ett stort antal barn på kortare tid än 4 dagar samlat över 100 olika bomärken per man, den bäste 187 stycken!

Ja, så var det förr, när bomärket användes mera allmänt och var en praktisk beteckning för begreppet gård och folket som bodde där. Bomärket representerade bonden själv, hans gård och övriga tillhörigheter, samt även hans arbetsinsatser för ålagda allmänna tjänster (se t ex artikeln om ”Rogarskaveln” i Sool-Öen 1980). Bomärket är till karaktären ett personligt märke och var förr lika bindande och förpliktigande som den egenhändiga namnunderskriften. Det sattes i första hand på lösegendom av skilda slag t ex möbler, redskap, husgeråd, kläder, textilier o s v, men tjänade också som signum vid underskrifter och placerades då mellan för- och efternamn, t ex Margit * Anders Dotter.

Här finns några artiklar som handlar om bomärken. Förhoppningsvis hittar du din gårds bomärke!