Krång Anders Jönsson

Att träffa och samtala med en gammal och minnesgod sockenbo är som att bläddra i en bilderbok eller läsa historia. Alltid får man vet något nytt, även om man tror sig veta en del om den egna bygden. Denna reflexion gjorde jag vid ett besök hos hemmansägaren Krång Anders Jönsson i Häradsarvet, som är Solleröns ålderman bland karlarna och i morgon fyller 90 år.

Krångangården ligger i den centrala delen av norra Häradsarvet på Sollerön, mittemot den sk Gatukittan öster om vägen. Krångan Anders, som han vanligen kallas, möter oss på gårdsplanen med lätt och spänstig gång. Det blir först tal om de båda brunnarna, som finns på gården ej långt från varandra. Den som är närmast vägen har jag grävt, säger Anders, och det gick på ganska kort tid. När vi tagit bort ett hårt stenlager överst, var det bara att gräva i rena sanden omkring sex alnar djupt och därpå löst berg, som gick att bryta utan sprängning, tills vattenådern träffades. Då vi undrade hur det kunde finnas sand på detta ställe av ön, berättade han att i Gatukittan hade man tagit sand till kyrkobygget på 1780-talet. Byggmästaren hade ej funnit någon sand nog bra på annat ställe, och att det vid detta bygge behövdes prima material, förstår vem som helst bara genom att  se valven, där vägen från Bengtsarvet och vägen från Utanmyra förenas omkring 200 m norr om missionshuset. Platsen var förut låg och varje vår delvis vattenfylld- Nu är den till stor del igenfylld och tjänstgör som vänd- och parkeringsplats.

Krångan Anders är född i Björka fäbodar, och hans far hette Krång Jöns Matsson och hans mor, som var från Bråmåbo, Håll Karin Andersson. Redan vid åtta års ålder följde han med sin syster Karin till Läbergs långfäbodar, minst tre mil fågelvägen från Björka. Man gick klockan 5 på morgonen och var framme efter 12 timmar. Till dessa fäbodar kom han många gånger senare, bla sedan man börjat ta vägen norrut över Säxen, varvid man ej behövde bära bördorna längre än till denna sjö, vilket tog ungefär två timmar. Man bytte ihop mjölken, som det hette, och fördelade sedan smöret och osten mellan de olika hushållen. Denna delning gjordes hemma, En gång hade man en smörklimp på 45 kilo som Krångan Anders fick lov att ta i sin säck och bära uppför den branta backen vid fäboden och sedan vidare till Säxen Det blev en vana att bära säger Anders, som aldrig brukar jämra sig.

Om sommaren när korna var borta, var det vanligt att man hade en eller flera getter hemma, och getmjölken var ej att förakta, då man vant sig vid den. Naturligtvis var det annars smått om både förtjänst och mat många gånger. 1885 var han i Nejsbodarna – mellan Nusnäs och Färnäs – och högg kast ved för 1,25 famnen. Han var då endast 14 år och dagsförtjänsten kunde bli 1.00-1.25 kronor per dag. Året därpå då Sol Anders Larssons (Newton) handelsbod brann ner, var han i Björka och högg kastved, och då hade man 2.50 per famn, framkört vid Siljan. På äventyrligt och livsfarligt flottningsarbete uppe i Älvdalen och Rotälven har han varit och likaså långt uppe på Orsaskogarna, där timpenningen var 16-17 öre.

I skolan läste han bla för Mås Jöns och sedan högre upp för ”Småländskan” samt sist för Fem-Jerk, Erik Andersson. Han var en riktig lärare, som ingav respekt och kunde ta i med hårdhandskarna, då det var nödvändigt. Så borde det även vara nu, tycker Anders. Sjukdom och lasarett vet 90-åringen knappast vad det är, men en del olycksfall har han varit med om. Arbetet har varit hans stimulans och medicin och är det fortfarande. Det vittnar hans prydligt upplagda vedtravar om. Och alltjämt hanterar han yxan med schwung. Men det går åt mycket mera ved än förr, konstaterar han.

På sin trevliga gård har Anders det bra nu och sköts om på bästa sätt. Men även om  Krångan Anders är äldst bland karlarna, så är det flera av det andra könet som så att säga slår honom på fingrarna. Främst är det Dunder Kerstin i Gesunda som snart är 98 år, och vidare är det tre till, som är äldre och två som är i samma ålder som han. Såvitt är känt är det således sju 90-åringar på Sollerön med en sammanlagd ålder på 649 år.

Mora Tidning 9 oktober 1961
Svenjoan

Kompletterande information

Eventuella foton från www.solfoto.se