Tunnbröd eller bitå som man säger i Siljanstrakten – räknas idag som en delikatess, vilken man köar utanför bagarstugorna för att köpa. På Sollerön finns ännu många bagarstugor kvar, man bygger också nya och där har man både ”turistbakning” och bak för husbehov.
När det är tomt på stängerna i härbret är det dags att mala korn, koka potatis och elda upp bakugnen med granved. Minst tre bör man vara när man bakar tunnbröd och därför går hushållen ihop och hjälps åt att baka åt varandra under en veckas tid eller längre.
Vi hälsade på i Utanmyra by där Björk-kullor inledde bakrundan. I bagarstugan skötte Karin knådning och gräddning medan Ingrid skötte matlagning och hämtning av det goda tunnbrödet.
Här lever gamla traditioner och bagerskorna som hjälpte Ingrid och Karin – den här gången Lill Anna Bälter och Karin Björk från Bengtsarvet ska ha mat och kaffe de dagar de bakar. Dessutom tre kakor var. Det är betalningen. Fast sen får de förstås hjälp av Björk-kullorna när det är deras tur att baka.
Så har det alltid gått till och vi försöker hålla de här traditionerna vid liv, berättar Lill Anna medan hon kavlar ämnen allt vad hon rår för att hinna med de sjutton som skall vara färdiga innan bagerskorna får gå hem till Björk-gården och äta välförtjänt frukost.
Fast innan man hunnit så långt har det varit långa förberedelser. Ugnen skall eldas upp. Till det duger bara granved. Flertalet jordbruk i Utanmyra är nedlagda. Men potatis och korn det odlas fortfarande av många för tunnbrödets skull. Kornet mals vid kvarnen i Mångån och potatisen kokas tillsammans med lite salt i en stor gryta på Björk-gården.
Sen är det dags att flåsa (skala) potatisen, och det är ett riktigt folknöje. Då samlas kvinnorna, ung och gammal, runt trätråget med små träskålar i knäna fyllda med het potatis. Där flåsas och skvallras under en hel eftermiddag. Flåsapäruna rinner i en jämn ström ner i trätråget och Björk Karin har fullt sjå med att hämta in nykokt potatis till dem som skalar.
Den skalade potatisen mals i en handdragen köttkvarn och förvaras i trätråg under en linneduk tills det på bakdagens morgon är dags att knåda ihop den med kornmjölet.
Björk Karin knådar lagom stora bitar som Lill Anna Bälter kavlar ut till ämnen. Hon kavlar och kantar och när ämnet är färdigt tar Karin Björk över och kavlar färdigt kakan. Rullar upp den på stången och rullar av den i den 300 grader varma bakugnen.
Gräddningen sker under Björk Karins vakande ögon. Hon vänder kakan i exakt rätt ögonblick och när den är färdiggräddad tar hon ut kakan. Sopar och viker den och hänger upp kakan i en särskild ställning.
Så fortgår det hela dagen. Tunnbrödsbakningen är som att arbeta vid ett löpande band. Var och en har sin särskilda syssla. Ofta är man fyra. En knådar, en bakar ämnen, en bakar kakan och den fjärde gräddar. Men det går bra med tre i bagarstugan också.
När Björk Ingrid fyllde sextio fick hon en specialgjord Våmhuskorg som är så djup att kakan kan hänga i den utan att ta i någonstans. I den korgen bärs kakorna hem till härbret där de hängs in för förvaring.
Det bakas två sorters tunnbröd på Sollerön, Dels det hårda som kan förvaras mycket länge utan att ändra karaktär. Dels det mjuka som särskilt barn älskar att äta hoprullat med smör och messmör på.
Hårt blir tunnbrödet om det gräddas läge vid ganska låg värme. Mjukt om värmen ökas och gräddningstiden kortas av. Dessutom bakas en tjockare variant av tunnbröd som kallas läfsa.
För att tunnbrödet skall bli det bästa måste det bakas av potatis av god kvalité. Kornmjölet är ganska grovmalet och så måste ugnen eldas med granved.
Det är viktigt, säger Karin Björk. Granveden röker inte den lämnar inte särskilt mycket kol. Att den sprätter är bara bra. Av björkved blir det för varmt och fura är alls inte bra.
Tunnbrödsbakning är egentligen ett riktig slitgöra. Klockan fem på morgonen börjar ugnen eldas upp till rätt temperatur och klockan sex är bagerskorna på plats. Sen bakas det i tolv timmar med avbrott för frukost efter den sjuttonde kakan, avbrott för middag och för eftermiddagskaffe. Har det gått en tid sedan senast så har bagerskorna både ont i armar och rygg och skavsår i kavelgreppet.
Mora Tidning 10 juli 1974
Svenjoan