Många är dom gånger som tanken kommit för mig att beskriva styrmannens syn på den anrika kyrkbåtsrodden, och nu blir det av.
Jugen Jon, bara namnet förpliktar att nå framgång. Arvet att föra en båt snabbt och säkert har tusenåriga anor på ”Sold”, vikingaön i Siljan. När Mats 1972 blev bofast på ”Ön” hade Jugen Jon året före fått stryk med två futtiga tiondelar av arvfienden från Siljansnäs. Tanken på revansch fanns hos alla och revansch blev det, en rejäl sådan. Tolv år i rad vann Jugen Jon, inte på grund av styrmannen men en duktig besättnings insatser.
Vi får inte glömma att rodd är en djupt rotad tradition här på Sollerön, det liksom ”sitter” i kroppen. Som styrman och tränare har man givetvis ett tacksamt material att arbeta med. En detalj som snart visade sig, var den att när det började bli tungt och jobbigt så kom viljan att inte ge upp fram. Det var liksom ”fult” att ge efter för smärtan i muskler och lungor, kanske också i någon mån beroende på att ingen ville visa sig svag inför laget. Arvet från fäderna? Så småningom efter hård trimning kom också resultaten. Jugen Jon blev historisk i leksandsrodden genom att som första båt spränga drömvallen i rodd, niominutersgränsen, en härlig känsla, tiden blev 8.56. 7. Året var 1973. Som nyinflyttad på ön och debutant bakom styråran på Jugen Jon II kändes det mycket skönt. Den fina lagandan och den hårda träningen gav resultat. En klar fördel var att många av roddarna även sysslade med andra konditionssporter, orientering, skidor, löpning, cykel m m. Detta bidrog till ett konditionsstarkt lag, då går det mycket lättare att använda rätt teknik. Efter träningarna brukade vi bli bjudna på kaffe och smörgås av företagen och butikerna på Sollerön. Det var trevliga stunder i båthuset på Lerön. Där gick diskussionens vågor höga, för under träningspassen var det tyst i båten och mycket fin koncentration.
Redan i mitten av sjuttiotalet började intresset vakna hos Soldkullorna att även dom ville vara med och ro. Inte bara när sockendräkten skulle på och det skulle ros till kyrkan i Mora det skulle ros, utan dom ville träna och tävla som oss grabbar. En kväll nere vid Lefsnäs i campingens cafe samlades några ”flickor” och Mats: Rullpers Ann-Mari, Irene Olsson, Irene Haltiner, Milå Elsa, Gun-Britt Persson, Ulla Göransson m fl. Året var 1978. Båten beställdes hos ”Hålls Båtvarv” och det hela var igång. 1979 var sedan båten färdig för dop och sjösättning. Håll Lars namnförslag ”Sophia Magdalena” segrade och båten bär med stolthet Sollerö församlings namn. Åke Dunder blev vald till styrman för flickorna och sedan var det hela igång.
Sollerö jordägare och vår ”store” supporter Kalle Lindgren lovade skänka virke till båthus, Jean Martell m fl högg timmer och Rullperssågen sågade, Irene och Gun-Britt sorterade virke i högar. Kalle Lindgren ställde upp som ansvarig byggledare och flickornas båthusbygge var i full gång. En febril verksamhet började på Lerön, alla båtlag jobbade och hade trevligt.
Nu var det tre båtar som tävlade för Sollerön, Jugen Jon I och Il samt Sophia Magdalena. En trevlig samvaro och gott kamratskap är minnen man gärna bär på och delar med sig av om tillfälle ges. Som avslutning vill jag gärna förmedla känslan när man står vid styråran och allting stämmer är det som en fullkomlig musikalisk upplevelse, med andra ord en ren njutning.
Mats Hjelm
styrman 1973-1982