Ä va jänn gångg upå do tidi då Thunberg va präst å Soldn. Ätter je gusstjänst jänn sundag um begani, kam ann tä språk minn Vik Mas frå Utåmör um ur svårt ä va tä fä tag i nå pig boti prästgardn.
Thunberg: ”Hur kan det vara så svårt att fä goda och dugliga tjänare numera?”
Vik Mas: ”Ja ä e so nu fö tidn. Ä e ländj så Vår Ärr byrdå klågå yvyr sumu sak”.
Ä va summer så add redå ur ä add gändji til då donda Svartn vårt ijelknakkadn å Soldn förr jätt tag. Jänn gångg kam ä jänn ärr åv båtim frå Mora å då ann djikk uppyvyr båtåjsbåkkam kam ann tä möt Sturull minn ästn å slåttermasin, ann suld nårdi Sjorgärd fö tä slå åv je lind. Donda morkarm tänkt ann suld spötj litä minn Sturull, så ann stanet å säjd: ”Jag har hört sägas att här på Sollerön slår ni ihjäl folk”. Sturull: ”Ja-a, men ä e allt fullt så a sjovdäj o … ”
Je began va Kals Andes ä Sörbu Lass västyvyr fö tä timber je lad. Ä va brättum fö däm suld ättbaker a Soldn fö tä bärgg agran sä. Däm äldä nästan bä nät ä dag. Då däm add fåndji upp älvo stukkvarv kam ä je rasnd tä rägnskäjr så däm värt ständnd ini doda ladi så int add nä tak ä va rät väter.
Då säjd Kalsgubben: ”Ä va då dält tä va inä vägger då ä e släjkt vedär”.
Sturull Kisti i Bängsarvi add gändji ländj å sitt däli. O djetet full int inä Strandi bar fö tä fä si glasogor. Ä vårt bar sämmer å sämmer å ätt slus stjikket o ätter nägä frä Ålen å Hälm. O add sitt att däm add släjkä i jänn priskurant. Då o änteligen fikk emat ogor, sätt o si ata bordi ä tog fram je tiningg, sätt ä si ogor ä byrdä lesä. Sä säjd o: ”Täj ujej ujej, i tror då rakt däm a tryttja tinindji minn grovabästä, bokstäver e ju sturer såmä esikråkå”.
Bompers Per va so lagd att ann svättes so föskrättjli vänd ann än djärd. Däm säjd um onum att ä va jänndästn å Soldn så kunnd jätå si svättån.
Jänn vitter va Krångan Mas i skoim å tjöret timber. Ann add Måsper Kal tä loskarr. Bompers Per ägg a BomLass, så add je dräjvningg å stjyfti brevi. Ur ä nu va så add Mas glämma åv tändstikkum jänn dag. Kållt va ä å ann djärd si bet tä djär upp nånn midagsjäld. Däm såg då att ä rätjet å stjyfti brevi å Mas stjikket åv Kal fö tä ärå um däm fingg jätå ata dämmas jäld. Kal djikk däjt men kam ättbaker um jänn fläkk å säjd: ”Int add däm nånn jäld dan int, ä va bar Bompers Per så barket biter så ä rätjet um ann”.
Sammils Per add ve instämmadn båtå tingdjä fö att ann add vemin å tjöra Bläckberg boti Grossn sä ann add vurti ijelsläin västi skoim. Per djikk losan vi tindji fö dö att ä va litä skralt minn bevisnindji. Bom Lass fikk ärå eta å säjd: ”Ä va då tur ä, ann add ju kunna få livstids straffarbet fö eta, å ä add ann då ållder yvyrlivå – så pysjån ann a ve sisst tidi ..
Sturull Joan add ve i Flenum å äddji timber. Ä va stäkkkån å kvistån skog å jänn dag glatt ä fö onum så ann ägg si i fingrä. Ann vårt bota duktern å ann djärd bå sömet å djipset fö ann add skuråv je sini. Ä djikk jätt tag åsä fikk Joan kum ättbaker å ta åv djipsä. Då ann byrdå röd fingrum litä fräget ann duktern: ”Kan i spylå fion ätter eta nu då ä?” Duktern: ”Ja, det det ska nog gå bra” Joan: ”Ä va bra ä – fö ä ant i kunna förr”.
Masandes Ull add ve nårdå båkkan fö tä ärå Frälsningsarmen. Ä va bar kvinnfok så spylet å sjungget. Ull ärdå andäktit å då ann kam åjt säjd ann: ”Täj – däm bjod då full till dömda o, fasst ä va bar kvinnfok”.
Rull Las i Ryssum add ve åjt å täj si jänn fest jänn logdaskväld. Ann kamatt sent a nåtn å va druttjin. Då ann kam ini stugu kännd ann att ann va tom så ann fanatt brölådo å tog fram smörä å je tunnbröskaku å lagd upå bordä. Ann va full litä fiplån å då ann strok å smörä bar int ä si bätter änd att ann strok ä å je Mortiningg så låg frammä. Ann vek jop å bet åv å byrdå tugg. Sä tykkt ann: ”Täj ujej – uken e ä då så a båkå nu då. ..”
Gambel Måspers Andes i Gruddbudum add jänn ässt så va so föskrättjli istadun då ann suld beslas. Vänn gångg ann känd sylån vårt ä jätt falians liv, ann spann å uppet å bet o bar si a. Ätt sluss djikk Andes upa Bomen sä ann add gändji bet. Bomen fiet Andes nida stålli, tittet å ässtn jätt tag å säjd: ”Nug sa ä bi någu råd. Ä finns bar jätt sätt tä få isn besladn. Vir fåm ta å skot ann åsätt å an sylån sä”.
Tåmt Niss å DeKå å någä lårker til add kemi ilag fråmåni tjörtjon jänn logdaskväld. Såm vanli vårt ä tä språk um kullor å släjkt. Då vårt ä tal upå att Bälter Joan add flytta. Ann add aft pansjonat da Koopen e nu. Ann add jämt aft pigor tä jops. Tåmt Niss: ”Ä bi int nå fin kullor tä tjik ätter nu då?” DeKå: ”Du e då so dålin tä svänsk så du bi i alla fall tvundjin tä fårå a Nåjsnes um da sa få di nå kvinnfolk”.
Flintn i Gruddbudum add ve båtå djyfta si min Kristin. 0 vårt bebådadn å vårt rättnu tjåkk um kvidn. Je nåt känd o att o suld til å o vårt vätja Flintn. Ann köjtet upp å fikk å si nå kläd å köjtet suda Grudd Joan ljotest ann duvd. Sä fickk ann upp Joan å däm kringet si ini biln å Flintn galet a Joan at ann suld tjör fortest ann duvd båtå BeBe. Männ då däm add kemi nidum vatubuttn nidi Rysågå galet Flintn: ”Stana – stana Joan, vir sum ju a Kristin minn våss o”.
Två Gruddbuskelingger råkas utåni Koopen å byrå språk vi veroder. Kari: ”E ä sannt att Andes sudi gardim a ve inn upå jänn släjken alkolistanstalt ä? Ann: ”Ja – a, mådåso, nug mått ä va ve so si du, ann va do ljot druttjin då ann kamatt”.
Sturull Andes add gart åv ölgjakti å såt ata bordi i Rappgard å djärd ren bysso. Ann fiplet litä minn slutstyttji å bäst ä va small ä åv jätt skot. Ä dundret å rätjet i el stugu. Såm tur va add Andes pipo snett uppi så kåjlo djikk upi tatjä å upp genum tråssbåttnen. Ä bar int si bätter änd skotä sä fo rätt genum jänn kåstym så Rapp Oskar att ändjadn upå vindim. Oskar byrdå sveri å trätt upå Andes fö att ann add föstöra kåstymen fö onum. Dä säjd Andes (ann stotet litä då ann vårt issin): ”V-v-va d-d-ddu djävlåt g-g-glad b-b-b-bannade k-k-kallsat att d-d-d-du int v-v-va ini k-k-k-kåstymim”.
Sturull råket Nisans Axel upå båkkam. Axel add ju fe a Ståkklum i ungg år å ve da ländj. Axel fräget Sturull ur ä stod til nu fö tidn. Sturull: ”Jo takk fö långg sä – i a full ve litä sjok å dävin, männ sisst trätti åri a ä ve nug so bra”.
Bälter Andes kam frama Vass Kal bårt nä Linkis tidåt jänn logdaskväld. Andes add täj si nånn sup, strättjet fram jänndör nävån a Kal å säjd: ”I sa bar säj hej å di mäss i kännsatt di …”
Sörbu Lass va åjt å sågå jätt stjyft i lag minn Sundström, så va såmän skogvakter, ä suld bi någu stämplingg. Däm kam framter a je möör å da stanet Sörbu Lass til å säjd: ”Jän vårt ä jänn ölg tjyvskutin fjorum · ost”.
Sundström: ”Jaså, vem var det som sköt dem?” Sörbu Lass: ”Summer säj att ä va Tråmben å summer säj att ä va i, männ läsmann a ä under åjtredningg – mään, jusst jän va ä i alla fall”.
Jänn ana gångg add Bälter Andes ve å täj si jänn fest upå sjov missmåsafton i lag minn någä ann bruket få nån brännvinssup åv. Sä dan ätter kam ann nida Kaffestugun å va litä grenjån å säjd a Vass Kal: ”Vändfö djingir å lagdir mi so tidåt fö – ä va ju mismåm å ålltingg”.
Mas Helmer