A kund va ryktyt roli tä sto lagum långt frå å ärå, då mon å Svän-Ann råktes å byrdå minnå veroder släjkt däm add vemin upå, mäss däm va i Sevsjobudum å va gäslkaller.
”Minns du Kari eta årä då ä va so mytjy mörber å mörn ostå täkti, ur vir åtum å ur vir spiddum.”
”Å minns du Anna dömda tröjskonär i add, så fad add gart a mi? Ä va åldär tä få a nå rykty sukkor min nå fårföt i däm, utan bar nå sukkskaft, å i minns än ur plågsamt ä va tä go min skognag vänn dag.”
”Å minns du Kari, då je åv mäjnä tjynär fo nidi jätt sker sudvi Busändjäsbåkkan å brot åv si je skånk, å i vårt go em ätter nå jop, å du vårt kvär spritt sjov i täktn å fikk stjötum bå däjnä tjynär å mäjnä. Å sä fikk du lov å go ållt sutter mot Busändjäsbåkkam min nå tä jätå a döda tjyrn så låg da o.”
Ä tog två dygn inå ä innt kumå två karrär min äst å ståkådrög, å sä add däm mormor mäj minn si (Rullugårs-Ann) så kund va slatter um ä bövdes. Så däm slattet tjyri da o låg, å tjöret on em å ståkådröjän.
Ä va full um monas·gäslkallskonär i skulld skriva. Morfar (JärkUll) måst a gart däm nån gångg i slutä åv 1800-tali. Däm va garrer so så ä va je yppningg framgenum yvärledrä, så vatnä skulld duvå rinn ir, då o djikk i våt mörum. Sjov tröjsolo va full formadn så o skulld pass skapli ätter jenum fot, å under solon va ä fastspäjka je jännspångg så nådd atter a klattjim vi vår säjdo å runt framikringg tåni, å litä fråmå mittn va ä je spångg tvertyvyr solo o. Å sä va ä föstås klakkjänn. Å mon villd tro att ä va emgarva sväjnledär i yverledri å skaftum.
Då Järkfok slutät va i Sevsjobudum min tjynär umkringg sekälstjyftä, så fiät tröjskonär a Garbjer, da mon va någä år til å gätät. Då däm slutät va da sä, så vurt skonär kvär da uppändjadär upå jenä vägg uti ladn.
I minns nug att mon brukät berätt um ukä tröjskonär o add aft mäss o gätät. Män innt förräld i mittn åv 1930-talä ändät ä att Olans Margit add fia nå sällskap så skulld a Garbjer å flukk mörber. Olansfok add fäbudär i Yvär Garbjer, å då o djikk em da frå så tittät o ini Järklad i Nidär Garbjer å ittät just å sjå rätti monas gäslkallskonär, da däm ändjät upå väddjän. O tog däm min si em å gav mon däm, å upå so vis så vårt ä kvär jätt rätt så uvanli fornminn til.
Lars Håll