(Ä e flerär så a kemi minn istorior, å då bi ä so att stavnindji å dialäktär bi litä uläjjk – ifall ir funnderir.)
Då Bondesons Nanna vårrt gåmål fikk o båd beni amputeradär, ättärsåmm innt bensåri villd batn. Nu va o å ällsät å nässt Conny, så e barnbarn a bror ännäs, Svante. Conny add byddja si jätt åjjs ata Åkervägen, å yvyrvånindji add jusst vurrti färdån. Ann tykkt o kunnd få siå ur ä såg åjjt upp o, så ann frågät umm ann sulld bjärå upp on. -Nej, säjjd o, i vänntär dässt nästa år då beni a väkksa åjjt!
Ä va je soldkelingg så add flytta a Ståkklum, å vir kunnum full kåll on Margit då, fasst o jättät nå ana. O add två syssträr, å dämm kam å ällsät å. Jedär åv dämm add sänn pöjjk minn si, å ann va full unndjifär fämm år då. Margit villd bjod dämm upå nå märkvärdi, så dämm djingg upå opera. Ättär jätt tag vissklät pöjjtjän: – Mona, vänndfö otär donnda kalln kelindji minn jänn pinnä? Modär annas: – Näj, ann otär innt on, ann väjjsär ur ann menär minn donnda pinnan. Pöjjtjän: – Vännd galär o fö då?
Å sä va ä jänn ana pöjjk så fikk bannor åv mormor säjj: – Männ uj, ur dritun du e! Gok å tvätt di umm ogor! Pöjjtjän: – Älld du då, mormor, du ädd då su strjok di umm ogor du!
Bråmå Sune såt vi tjöksbordä å add jusst iti färdåt då ann säjjd a kullo säjj att ann bövät tinindji. Då säjjd o att ann fikk lov tä trän upå tä bruk eta modärna nå tag, å sä gav o ann sänn ajjpäd älld vännd ä jättär. Ä stäväs visst iPad å ä e jänn släjjkän masin så ann brukär fö tä go åjjt upå intärnett. Männ Sune brukät ann tä slå ijel jänn djetingg minn. Ä vannt so bra.
Bosull Anton va jänn rykktyn druttji-kall å djärd jusst innt nå nytt’ jän i värdi. Majt, kelindji onums, va tvunndjin arrbet fö två, å nu kamm o frå arrbetä å sulld ini budi inå o fikk fårå emat. Da råkät o upå Tråmmbu Kisti, så säjjd:
– I såg att ä kamm jänn släjjkän siokbil båta id igår. Vänndfö dö då?
– Jo, Anton kam emat utå fö tä va druttjin, å då bet rakkan ann i rovän, fö ann känndäs ju innt att ann!
Nidå Lovnessåji i Jesundum add däm jän lastbil so byrdå bi gåmål å skraltån.
Mäss kallär såt å resonerät um däm suld ta å tjöp jänn litä modärnär bil, so va ä nån so fyryslo att däm suld ta å prov jänn bil min jänn diesel.
-Jänn diesel, va ä nån so let, vänn e jänn diesel fö nod då?
-Ja, jänn diesel, säjd donda fösst kalln, ed e full jänn släjk motor so int ä böves
någä tännstift a.
– Nej tack du, säjd oder kalln, ä kum int upå fråga so mångg tännstift vir am kvär ättär gambäl bil´n!
O va allt litä avun mot nymodietär, Bondesons Nanna. Nu add je åv kullum ännäs flytta emifrå, å ä va full jätt å ana så va litä odärles da o boddä. – Ä e såmm tä tårrk si upå je musåkok, säjjd Nanna, då o fik lån jänn fråtté-andduk.
Sammla åv redaksion.
Illustrasionär: Sara Halvarsson