Fö rasnd ländj sä va ä jänn så jättät Sar Niss så va skåjlmästär å Soldn. Ä va so ländj sä så ä va int so vanli att fok add nå sykklär tä åk upå. Ä va nug fösst däm byrdå a skåjl a krippum å Soldn. ]ätt tag add donda Sar Niss aft nå ärnd inå Strandi i Mora. Då ann djikk väjän fram da fikk ann sjå jänn karr så kam å trarnpät jänn släjkän sykkäl. Sä ann add kematt a Soldn tälät ann um fö krippurn ur ann tykkt urn eta ann add sitt: ” I såg jänn karr så va so lat att ann såt mäss ann djikk”.
Mas Lass i Bängsarvi va udjyfti åll säj tid. Ann add full aftjop ä minn nå kvinnfok i unggdomim nå tag, män ä add ålldär vurti åv tä fösyri någu. Jänn dag kam ann tä språk minn Rullpärs Andes dan nårdi Båtåjsbåkkam å ä vått tal um ur ä va tä a stur familj. Då säjd Andes a Lassä: ”Du a ä bra du så int a nånn stur familj tä ta and um”. Då svärät Mas Lass: ”Jaa – bar i a sätt å mi attn så a i bå assolä å el familjän under tak”.
Sammils Danil å Solas Jons dan i Bängsarvi add tänkt djärå si je vänd a Falun jätt tag. Däm suld åk tåg å ä va snart a tä ru yvyr a Nåjsnes å sä ta tåjä frå stasjonim i Fu. Däm vilid att Sturull suld fia men ä tykkt int ann att ann va ugadn upå nå. Då frägät Danil um ann va rädd fö tåjä ättärsåm int ann villd fi däm. ”Nä-äj” svärät Sturull, ”int vet i um ä e nå tä va rädd fö män ä e då int nå i vill sto i väjm fö”.
Ä va jänn vittär då Lavas Järk å Kari dan i Gatutjittam add täj bussn a Mora. Då däm åkät ättbakär a Soldn kam Järk tä språk minn Patron Jannes i Gruddbudum så add ve upå lasarättä. Då fikk ann vitå att däm add fändji släjku vittärspäjsjok da. Då säjd Järk a Kari: ”Ja ukä undli tidär vir livum i – däm a sumårsjoko mitt i vittrim”.
Sturull i Bängsarvi vårt so rasnd pysjån jänn vittär så ann vårt båta duktärim å då vårt ann kvär dan å lasarätti je el viku. Mäss ann låg dan <loda viku kam Sammils Danil ina onum fö tä sjå ur ä va minn onum. Då Danil kam inå saln add Sturull rätta til si so pass att ann fikk sitt upi sändjän. Danil sätt si brevi å byrdå språk minn Sturull å tykkt att ann såg åjt uvanli blek i ogum. ”Ja må då so” säjd Sturull ”takka fö dä,jän bi man ju tvundjin tä två si i ogum varända mårgån”.
Sturull Kisti i Bängsarvi va systär min Sturull. O add täj ”Wasn” (ånggbåtn) ina Mora jänn dag fö o suld bota duktärim å få si nånn medesin. Donda dan va ä so mytji fok dan så el väntromä va småkk fullt. Kisti fanatt jänn plass tä sätt si upå å o väntät å väntät män ä tog släjku tid. Då o såg att ä byrdå bi so att ånggbåtn suld go ättbakär a Soldn,röjtät o si å säjd a odrum så såt dan. ”Näj – nu gor i o. Ir få ir talum för duktärim att nu fa i emat a Soldn å där naturli”.
Jätt tag va ä so att Ullupen i Rotågåm vårt ina donda duktärn Helldahl dan i Mora fö ann add känt si litä pysjån. Ullupen va jänn åv föstum så add tjöpa si motorsykkäl å donda add ann åka å a Mora. Då ann kam in byrd ann å dra åv si åll klädi. Ä va begani å add byrtå bi litä kållt åjtä. Helldahl byrdå fräg Ullupen vänd motorsykkäln add kåsta å ur mytji bensin ä djikk a å ur dyrt ä add vurti tä åk sonä. Helldahl byrdå undersötj Ullupen å då ann sätt a donda ärapparatn å brösti,säjd ann: ”Ja so eta värkär så äfftär int ä å tä tjöp nå mer släjkän dyr bensin a motorsykklim” (ann svänskät ju föståss).
Helldahl add ju distriktä bå i Soldn å i Gesundum å Ryssum. Ann tykkt um tä sköj litä minn fok. Summär tykkt um ä å summär tykkt vara – ä va ju yms les släkså fok va. Jänn gångg add Helldahl ve a Ryssum fö tä sjå ättär nånn så va sjok å sänggliggänd. Sä ann add gart frå si frägät sunärkunno i gardim um int ann kunnd skriv åjt någä släjkä bantningspillär a ännä. O tykkt att o va litä fö mullån. Då säjd Helldahl: ”Vänd di um å sjå vänd du a dan åttåni di, jo dan a du je sängg. Ta å jolå litä mer minn kallim så bövär int du nå släjkä pillär” (ann svänskät ju då o föståss).
Stunis Andes i Budum brukät stjuss donda Thunberg så va präst å Soldn. Prästär add ju ä bra jän så Thunberg vårt ättär and branug tjåkk å väjdum yvyr kvidn. Jänn lådigssundag add Andes stjussa Thunberg a Utåmör fö ä va visst nånn så add däj da. Då ann add gart åv ä å Stunis Andes va upå veg emat, mötät ann Sörbu Lass ättär Budgatun. Andes stanät ästn å däm byrdå språk. Stunis Andes säjd då: ”Ja donda prästn byrå bi so tungg så ä e djärånug åktrillo tol ä. I vårt nästan tjör två vändor uppyvyr Kråkkan fö tä få onum minn mi”.
Sturull Joan i Bråmåbudum våii rasnd sjok i kvidim jätt tag. Ä villd int bi bättär å ätt sluss vårt ann inå lasarättä å da vårt ann opereradn. Ann vårt liggänd å lasarätti rasnd ländj å fok vårt illsättär ur ä suld go fö onum. Joan va ju släkt minn Ållperfok å minn Linnea. O va ju såmän tjörtjvaktmästär å add and urn ållt dan i tjörtjon. O add åkkså and um begravninggär å stjötät um ållt släjkt så add rninn jordfästninggär å djärå. Järm dag suld Linnea båtå sjå ur ä va minn Joan. Donda dan add ann fändj sätt si upp i sändjän å då Linnea yppnät dörär å tittät in, såg Joan ukän ä va å då slo ann frå si minn båd andum å ropät: ”Näj – näj – int änn – int änn”.
Sä ä add batna skapli a Joan dan ann add vurti opereradn, fikk ann ju kumå emat a Bråmåbudum. Ann fikk ju åld si i stjinni ändå. Ättärsåm ä va i kvidim däm add skuri fikk ann va rasnd fösiktin minn vänd ann åt. Joan add ju vurti bå mager å ämlin ättär eta å månggär så kam å älsät å kunnd nätt å jämt känns att ann. Gubb Arvid så bodd brevi dan i räjsi kam däjt jänn dag å kunnd int åld si utan säjd a Joan ur magär ann add vurti. Då svärät Joan: ”Ä vet du full Arvid, att um jänn kvått a dåli minn fiäsk så a ann i alla fall je skapli kotlettrad”.
Joan rättät til si ättär donda operasjon så ann byrdå va i Bårrbjer å jag erå attä. Ann add ju jänn rakk så va duktin upå erå. Då ann va dan je began råkät ann Grömings Albert å ä vårt tal upå jakt. Albert frägät Joan um int ann add skuti nånn ölg nånn gångg äld um ä bar va eri ann skot. Joan svärät: ”Ä va jätt tag i va åjt minn rakkan å bysso fö tä ta nånn erå men då kam ä jänn jälåk ölg rätt mot mi å donda bar si a så i vårt skot ann”. Albert frägät då: ”Men Joan – va ä värkligän lovli upå ölgär då ä”? Joan svärät: ”Ä va ä full int upå erå äld”.
Då donda prästn Thunberg vårt gåmål add ann litä svårt tä go. Ann va ju åkkså litä korpulänt. Jänn vittär va ä snjogåt å alt då an kam frå tjörtjon ättär gusstjänsti. Då ann suld båti prästgardn vårt Mas Andes så va fjälsman ta Thunberg under armen fö int ann suld dämp å slå si födärvadn. Mäss däm djingg dan kam Bus Niss i Sängsarvi minn sparktjokan frå sunåtär. Ann visst ju att Mas Andes va fjälsman så ann stanät til ata däm å säjd: ”Du fjälsman, donda kan du släppa – i garanterär fö onum”.
Ä va jätt tag fösst däm byrdå minn majstånggsresningg dan i Bråmåbudum. Ä va dans i tryskladn ättärå. Ä va full någä så add täj si nånn brännvinssup å däm vårt usamsär so stur faliet. Ä vårt jänn el op så sloss så blodn skvatt. Gambäl Åll Jons i Gruddbudum – så va smid – add täj si däjt fö tä sjå ur däm röstät ståndji. Då ann stod å sågå eta slagsmålä säjd ann ättär jänn fläkk: ”Ä e då stur bå synd å skam. I a smäjda knäjvär a nästan ållärjop å ändå så slåss dam bar minn knöjtnävåm”.
Bälter Andes i Esarvi röstät um si å suld båtå dans jänn logdaskväld. Ann va nogadn så ann fanatt je ren stjort å då ann äldå knöjtät slipsn säjd ann a mosäj att o suld byt tä ren låkån i sändjän onums. ”Vänd i all värdn sa ä då bi då” säjd kelindji. Då säjd Andes: ”Fånt du sjå då ljot kelingg um du få lov tä byt i mårgu o”.
Jänn så jättät Otz va predikant i misjonsåjsi å Soldn jätt tag. Ann va int ryktyt svänsk fö ann add kemi frå oståtär någumstass då ä byrdå bi värdskrig. Ann predikät i alla fall i misjonsåjsä å va åjt i såkknän å pratät Guss ord fö släjkä så villd ärå. Då ann sulld fyll säksti år vårt ä nå insamblingg a onum men däm vårt int samsär ur ä suld sto å kovärti minn pänggum. Månggär tykkt ä suld va nå långg bibbältäktser så ann kund leså. Sä tykkt Mas Niss: ”I tyttjär att ä räkk minn ”Jätt vördsamt alleluja”.
Helmer Nilsson