När man hör namnet Lindgren förknippas det ofta med ”snickaren” Lindgren. Han ingick gifte med Mångs Anna Andersdotter 1894. Båda var födda 1870. Han står skriven som Erik Jönsson-Lindgren. Det var också signaturen han använde.
De fick tillsammans tio barn, varav fyra pojkar. Deras hem inrymde både bostad och snickarbod. Det tråkigaste pojkarna visste var när de blev tvungna att trampa svarven. Var det kanske ändå där deras intresse grundlades, att gå i sin faders fotspår? Även flera av dem bar lämnat fina möbler och snidade saker till eftervärlden.
Lindgren har tillverkat ett flertal saker till Sollerö kyrka: 1931 gjorde han nummertavlor till både kyrkan och sakristian.
Tre år senare gjorde han även ramverket till tavlorna (epitafierna) föreställande Jugen Jon och Daniel Jonsson, som sitter på kyrkans södra sida. Porträttet av Jugen Jon omges med en profilerad ram av trä, rikt skulpterad. Ramverket till Daniel Jonsson är en kopia från Mora kyrka. Längst upp på ramen finns tre snidade änglar med basuner. Längre ner på ramens sidor finns troligen Maria och Johannes avbildade.
Han gjorde 1937 bänkinredningen i sakristian, med ett kvarter om sex bänkar samt en bänk i söder.Kvarterens dörrar är gjorda enligt 1786 års utförande. Ga velkrönets och överliggarens förebilder är hämtade från l 600-talets bänkgavlar. En tresidig baldakin på sakristians norrvägg hör också till hans arbete.
Kyrkans knäfallspall vid altaret tillverkade han 1947. Även sonen Anders har utfört arbete i kyrkan, bl.a. en justering av nummertavlorna.
Otaliga är de möbler som han gjort. Köksmöbler, skåp, skänkar, bord, stolar, soffor, sängkammarmöbler, alla gjorda efter kundernas önskemål. De gustavianska sängarna med sina vackert snidade rosor, den säng som i många hem blivit omgjord till soffa. Glömmas skall inte alla vävstolar som med sin utomordentliga kvalitet än i dag används.
Det berättas att det ibland blev delade meningar om hur möbeln skulle se ut. Han ville inte att det skulle vara för enkelt, men fick ibland ge med sig.
De möbler som han tillverkat finns inte enbart på Sollerön. Hur många har inte kommit på andra platser genom arv, som gåva, vem vet vart? Alla har sin egen historia.
Snart blev deras hem för trångt och en ny stuga uppfördes. Då kunde Lindgren fä vara ensam i snickarboden med sina verktyg och sina tankar.
Anna-Britta Svensson