Intervjuad kvinna, född 1886 Inspelat år 1970.
Utdrag ur CD från Dialekt och folkminnesarkivet, Institutet för språk och folkminnen, Uppsala

Fäbodkammaren

Du vet ann … ann byddjät fjost-… fjosä fösst då sidu jän. [mm] Å så djärd ann je vägg då milå milå fjosi å da vir bodum då, männ ä va ju dörär föstås, i donda kamarim å uti fjosä, å sä ja, i si presiss ur ä si åjt da änn … å sä va ä… va ä je folotsängg dan då, sunå fönsträ, minn tarr å, sidu, å fölåtn å. Å sä add dämm je … je sängg så fad add gart, ostå dörär så djingg åuti fjosä. Å sä add dämm je ill dan nård ja … ja, å nöst väddjän då, je ill så Ä sulld full va litä da ä så va då, nå litä mjokskålär å litä nåntingg. /skratt/

– Jätå?
– Ja, å sä va ä jätt litä bord, eta bordä i a i a autå bruni jän
– Ir ä summu bord?
– Ä e sumu bord. I a tänkt ä a su va kvär
[jaha] Å då sidu ur litä ä e. Å vir Addum vaum so månggär.
Vir vaum säx.

Lyssna:

Översättning

Du vet han …  han byggde lagård lagården först då, ser du, här. [mm] Och så gjorde han en vägg då mellan mellan lagården och där vi bodde då, men det var ju dörr förstås, i den där kammaren och ut till lagården, och sedan ja, jag ser precis hur det ser ut där än och sedan var det var det en förlåtssäng där då, söder om fönstret, med tarr på, ser du, och förlåten också. Och sedan hade de en en säng som far hade gjort, öster om dörren som gick ut till lagården. Och sedan hade de en hylla där i norr ja ja, på nordligaste väggen då, en hylla som Det skulle väl vara lite där det som fanns då, något lite mjölkskålar och lite någonting. /skratt/

– Mat?
– Ja, och sedan var det ett litet bord, det där bordet jag har jag har ute på bron här.
– Är det samma bord?
– Det är samma bord. Jag har tänkt att det skulle vara kvar
[jaha] Och då ser du hur litet det är. Och vi hade var så många.
Vi var sex.