Sollerökören i greve Draculas hemtrakt

Sollerö kyrko- och hembygdskör har återigen varit ute på resande fot, tillsammans med den skotska kören Helensburgh Family Singers. Den här gången gick resan till Transsylvanien i Rumänien och staden Oradea, där bland annat en succéartad konsert genomfördes. Behållningen från konserten, omkring 20000 kr, skänktes till ett barnhem i staden, vi återkommer till den bejublade konserten.

Det har blivit lite av en tradition att de båda körerna träffas en gång om året, för att sjunga tillsammans och samla in pengar till något behjärtansvärt ändamål. Denna gång möttes körerna i greve Draculas hemtrakt i Transsylvanien och staden Oradea som ligger i den nordvästra delen av landet. Det var ett digert program som väntade på körmedlemmarna och de ”groupies” som följde med. Det mesta gick i musikens tecken. Det sjöngs på restauranger, i bussar, på tåg, ja i stort sett överallt där körerna drog fram och inte minst i kyrkor. Det var uppskattade inslag, vilket undertecknad kan intyga!

Men resans höjdpunkt var konserten i Olaszi Reformerta kyrka i Oradea, ett framträdande som kan sammanfattas med ett ord, succé! Det var en bred repertoar som den i stort sett fullsatta kyrkan bjöds på. Det började med psalm 124 av den skotske kompositören Andrew Kemp, ”Lilla orgelmässan” av Joseph Haydn, folkmusik, en ”kulningsduell” mellan Lisa Boström och Maria Lindgren, soloframträdanden och mycket, mycket annat i musikväg. Körerna ackompanjerades under Haydnmässan av musiker ur Oradea symfoniorkester, bestående av fioler, altfioler, dubbelbas och orgel.

Körerna Helensburgh Family Singers och Sollerö Kyrko- och hembygdskör vid konserten i Olaszi Reformerta kyrka.
Foto: Gunnar Bäcke
Affischering inför körernas konsert. Foto:Gunnar Bäcke

På plats i kyrkan var det även finbesök av biskopen. Den höga ämbetsmannen påpekade före konserten att inga applåder fick förekomma, något som absolut inte är brukligt i rumänska kyrkor, men den förmaningen bröts av biskopen själv! Bara efter ett par stycken kunde han inte hålla händerna i styr utan började ivrigt klappa sina händer och alla andra följde efter. När avslutningssångerna presenterades kom applåderna innan musiken började, inte så konstigt för det var sånger på ungerska, och många är ungersktalande i Oradea. Transsylvanien tillhörde ända fram till 1920-talet Ungern. När sista tonen klingat ut var det inte applåder utan ovationer som fyllde kyrkan. När och var nästa möte kommer att äga rum står skrivet i stjärnorna. Men nya möten mellan de båda körerna det blir det!

Gunnar Bäcke

Olaszi Reformerta kyrka i Oradea Foto: Gunnar Bäcke