Ijäntligän byrd isu merikreso å båti EMGART ”vevstugu”. Kurskväldär am vir je liti kafferast då ä bi tä språk å skratt. Margareta Hedbloms merikres kam upå tal å ä alkät åv båti emigranter. Ållijop add nån däm va släkt min sä attåtär.
I a jätt brev em frå Merikon datera 1932 Boy River i ”indianland” Minnesota. O så add skriva brevä va Dunder Margit, fastär a mäjnä mamma så jättät Sol Margit Andersson, å i ä e Rullpärs Ann-Mari. Mamma a tålå upå att ä va tänkt att o ädd su fe ätter a Merikon män so vårt int ä, tur fö mi… Isu Dunder Margit va djyft min jänn Sar Olof Matsson frå Smjonsgard, så Vikmans Britt e släkt min. Upå so vis byrdum vir å funder yvyr ur ä add fe fö däm. Britt anmälät våss, si å Erik å mi, fö ä va ju je merikres a Minnesota i emigranteras spor.
6 juni barä åv. Arlanda, byt plan upå Island. Ä va klårt å fint veder så man kund fiå kartbildn nidå båkkan. Grönland, Labradoravä, Canada, innavä Hudson Bay, Lake Superior, fö ä va ju ättärmidan el dan. Nu stor int ä å inå vir landum i Minneapolis. Man add red nu inna funder um ur ä va då mäjn anfövantär fo väst yvyr, ä va int bar tä fåjän lång ättärmidag å sä e man frammä.
Dag 1-5. Föst dågå addum vir åjsrom i Roswill, litä utåni Minneapolis.
Litä um plassär vir am fändji sjå. Föst vårt ä rundturär i tvilingstäder Minneapolis (blåbrakkor) å St. Paul (väjtstjortor). Vaum in i Capitol å History Centr.
Nu bi ä jänn eldag sud yvir mot Amisfotjäas stad Hannony, nära gränsn a Iowa. Föst sum vir stantil i Vasa. Amisfotjä e isä så än i dag sätt fö ästn då däm su frakt si nånn sta, å int a däm varkän vatn äld ström i stugun å int nånn telefon. Kelingär add mörkblå äld lila kläningär å kullor gråor. Åsä va ä väjtstjortor å svart brakkor a kallär å pöjker, fö släjkt ändjät ä åjt å klädtråsn å fladdrät fö vindn. Få int glämmåv kalläras åmatt å je stur tröjstikk milå framtannum. I frågät je så fiät å berättät um däm: ”Vänd fö ålldå kallär å pet frömst tännär el tidi?” I ädd nug int sku fråg nå: ”Ä djär män kall o!” svärät o min jän bask min.
Nu vändum vir att a vär tid å fåråum nård yvir. Väjän fiär å Mississippi. Sum gång va o så du ädd kunna sim yvir, sä kund o ta fö si så ä läjkät mjäst jän insjo. Stockholm va jätt stopp, sumu i Red Wing. Jän ällär dag foum vir i traktär da Vilhelm Moberg cyklät runt å frågät fok um ur ä add ve tä kumå jån a Merikon å byrå frå ingänting. An vårt full int so umtykkt da, fö an skrivet um ur visält ä kund vårå, värklieti va int åv sumu bild mångär stjikkät emat.
Dag 6. El dan i Isanti County. Byrdå min gudstjänst, red alv niä upå fyrmidan, i je svenskamerikansk tjörtja. Jän va ä mytji fok frå Dalum så slo si nid. Vir inntum min Mora o.
Dag 7. Charles Lindbergsmuseum i Little Falls. Ättär ä indianmuseum i reservatä Mille Lacs Lake, sä ostnårtär mot amnstadn Duluth så ligg ata värdns stöst inav Lake Superior. Jän addum vir invaru fö isu nåti.
Dag 8. Va upp klukka 6 å fo je rund, kam båta jätt matställ da fok red tog in mårgånmål, (vinärbrö, sukkra flingor å fet våfflor). I tror int däm jätå just nå mat em jän.Vir fingum jätå ”lunch” upå uvåligäst matställä i Duluth så va jän rund ög byggnad, ögäst upp va ä duka bord. Ä kam svänskättlingär jån å såt min våss ata bordum. Da I såt va ä je så kam jug nå ord så ännäs mormor add sagt ata bordi: ”jät å va tist” å man såg ur ogor vatnäs a ännä… Ättär jän täjm add el vånindji snun-a runt jätt elt varv,vir kundum sjåfrå våss runt um å ändå sittjs kvär.
Nu gor väjän fram min landi a Lake Superior någä myl,sä nårtär mot kanotstadn Ely min värdns stöst vargreservat. Naturn va läjk fjällvärdi min mång små å stur vatudrag.
Dag 9. Ättär a fändji litä i si,sä ini bussn å väst yvir mot Hibbing genum Iron Range,värdns stöst yppi gruva. Greyhoundmuseä va upå tur sä,så isn Erik Wickrnam frå Våmus byrdå min. Vir inntum min jätt lägär fö timbäråggrär å tjörkaITär i Grand Rapids,da va ä både fok å fä så spylät upp ur ä kund sjå åjt i byrjan åv förr årundradä. Mot Walker så ligg i jätt indianreservat min casino, da bi ä midag å je säng fö nåti.
Frå bussn vårt i vari jän litn vegväjsär min Boy River å att Mississippi jän nård e je ljotstur mörä, o lä full va stöst i värdn kan i tro, vir e um ju i Merikon.
Dag 10. Suttär mot Wadena yvir Brainerd å jän va å mång soldfok så slo si nid. Vir vaum upå två plassär da soldfok va begravdär. Jän mötet ä upp svänskättlingär min släktfoskningspärm undär annän. Ä ändät då man djikk utå gatun att nån kam å fråget var vir kamum frå. Kan ä synas frå åld att ä e Sverige? Alexandria e målä fö i dag,vikingastadn i västräst Minnesota.
Dag 11. Ny dag ny plassär å ä byrå min New London,da indianslattn ändät år 1862. Vilhelm Moberg skrivät um ä i säj bok ”Nybyggarna”. Cokato biä upå ättärmidan, föst jätt museum sä Stockholms tjörtja, o a däm byddja upp attä ättär jän ljotstur tornado 1992. Ållijop va embudigär ema Irene Benders å mat. Isu Irene ä va je knepå je, fösta vir mötätum va je bljomsäng, o va gard åv je säng! Å stur å små skonär så djing upi je åpåld,elä gardn va så jätt ”konstverk”. Nu vändum vir att a Minneapolis å da bi um vir sist nätär mitt milå ögåjsi.
Dag 12. I dag sa ä firas missmårn bårt nä Amerikansksvenska institutä, em fö jän tiningskunung i USA,Swan Tunblad å an kam frå jätt litä tårp i Småland. Jån kumå svänskär,svänskättlingär läjkso svänsk turistär. Da majståndji suld röjtas va ä åjtrulla je grön filtmatt å assfalltn. Sverigedräkti va ä mjäst åv å summär add flukka jop si nå. Någu dräkt käntäs man att. Däm så kam in min ståndji add ballångär min si å åltijop djikk i golt å blått. I a åldär sitt so mytji svänskt sumu gång.
Dag 13. Sist dan min gruppän e je bussres fram.min St.Crioxölvi a stadn Stillwater, dar ättär a Taylors Falls,jän åkum vir min jänn jolångär ättär ölvän sumu gång fåm vir litä tä jätå. Sum gång e ölvi så grund så ä tari undär. Växtlieti e rasnd frodån åjtmin ölvän å min någu bjervägg så stupär rätt nid, ä e så man ädd ve mitt ini jän indianfilm.
Nu e ä emreso så vänter, någä stan nå dågå til å so djärum vir o. Erik, Britt å i.
I måst bar tålåum att eta e jän litn litn del åv ä vir am sitt å vemin um frå Margareta Hedblomas MINNESOTARESA.
Litä um värä äventyr, så e tä ta redå um Dundär Margit å Sar Olof Matsson (ä vårt Fam. Meleen i Merikon) a nån ättär si å värt däm a täj väjän.
Föst fo Dunder Margitas bror, Dunder Anders Andersson, 1883. Sä fo Olof a Merikon i april år 1888 å Margit fo ättär i april år 1893 min två krippär. Je Anna så va 12 år å jän Anders så add inna bi 8 år. Däm bosättsi föst i Deer Creek. Da växät familjän min två pöjkär, Artur född 1896 å Fred född 1897. 1916 flyttät Dunder Margit å Olofmin åll krippär (utå Anna så do i lungsot år 1909) a Boy River. Vir vitum att Margit å Olofå gambläst pöjkär e jordadär i Boy River.
Dag 13 attä. Jän bil så stor i tres, Erik sätt si vi rattn å Britt å i fåm sittså. Nu bjärä åv minst 30 myl nård yvir. Vir inntum presis fö tä få nytjillär a invaru fö nåti i Longville. Sist 10 myli va ä långt milå åjsum. Man kan fråg si vänd fö fam. Meleen add dräj si so vel uti ubygdn.
Dag 14. Målä e BOY RIVER. Va upp snart å djärd je rund. Bilär man vårt vari va släjkä landrovär min jätt litä flak åttåni. Stöst budi va fö jakt å fistjä å min jän nymodi bankomat.
Spikkär spylät, nånn tåssk ärdäs män mjäst ärdäs rak.kär så skällät. Täntsjid snart suldum vir få sto å sumu svard så isä soldbyddjär add sträva min i byrjan åv 1900 talä. Ä e så i ,jos invärtäs nu då i sitt å skrivär å kumjug ur ä va fast ä e yvir alvårä sä vir vaum da.
Cecelia Mc Keig e je så a jopa våss å ta redå um Meleens. O fiät våss runt å vir byrdum å min da däm va jordader å sä fingum vir sjå ur ä sågåjt å fannän. Vir addum jän bild frå mittn åv 1930 min jätt åjs å fler utåjs å nå små tröjd. Nu va ä tvert um, bar jätt åjs å je par stjul min stur tröjd å båskär inå knåjtn. Ijenä åv stjuli va ä klistra gambäl tiningär å väggum å i vårt luvådn å ta los litä tä ta min ema Sold. Årtalä e frå maj 1917.
Vir åkum full je par kilometär å kumum båta tjörtjo å o e gard åv rundtimbär. Ä så va uvåni fönstri å långsäjdon va fullång stuk.kär så kund då va milå 15-20 metär. Ä mötät upp flerär da så add nå å tälum um Meleens läkså att karrär add vemin å byddja.
An så va organist da säjd att föst förättnindji åv je begravning va a ( Sar Olof Matsson ) Mr. Meleen 1932 i jän åldär åv 77 år. Fö nå år sä add däm aft 75-års jubileum åv tjörtjo. Jän i merikon e ä gåmålt um man jämförär min Sverige jän tjörtjor e fler undra år. Då kan man rekän åjt att Meriko e jätt ungt land, åjtum indianär så a ve dan frå byrjan.
Vir åkätum västsuttär.
Dag 15. Målä e Fergus Falls. Vir addum jän adräss båta jätt ställ dar man kund let ättär fok.
Vir fingum jop tä Jet. Ä va full främst isu Anna vir villdum vitå var o va jordadn. Ä e brukli att ä skriväs litä i någu tining. Vir vistum bar o add däj ung, 28 år. Frå jänn tiningsnotis kundum vir leså att o va djyft min A.E Lanigan frå Bemidji å add je kulla så va 6 år. Rätt som ä va add alv dan gändji. Mäss vir vaum å åtum litä add isu jopi fönat um Dunder Anders Andersson ( morbror a isu Anna) att an add djyfta si min je Mrs. Andersson. Eta ändät mäss däm vakvär i Deer Creek inå däm flyttät nård yvir a Boy River.
Ä e så mång frågor man ädd vili aft svar åv. Släktfåskning e je istori i si sjov ä, män frå värklieti.
Emat kamumi, fö i sit fråmå datorn å fösötsjär tä delminmi litä åv ä vir am ve mm um.
Jätt STURT å VARMT TAKK a Lina Margit å Margaretha Hedblom fö åll jop vir am fändji.
Gruddbudär i mass 2007.
Rullpärs Ann-Mari Lindgren.