Båtbyggandet – en gammal tradition

Skylt-3-1

Båtbyggeri är ett hantverk som har funnits på Sollerön under många generationer. Hantverket har gått i arv från far till son i kanske tusen år. Båtarna på vikingatiden var kända för sina utmärkta sjöegenskaper. De var grundgående, snabba och kunde lastas mycket tungt. Dessa båtar representerar en höjdpunkt inom klinkbåtsbyggandet.

Solleröns läge i den stora sjön Siljan har inneburit att öborna alltid varit beroende av båtar. I en del av Sollerögravarna har man hittat krampor, spikar och nitar av samma typ som använts vid båttillverkning ända in på 1900-talet. Kanske den döde lades i en båt innan gravbålet tändes. Det finns också många likheter mellan Solleröbornas kyrkbåtar och de vikingaskepp som finns bevarade. Förutom att byggteknikerna är mycket lika har båda höga stävar och smäckra linjer.

Flera fynd av enkla båtar har gjorts i Agnmyren. Ett fynd hade bordläggning ihopsydd med vidjor.

Solleröns välbyggda båtar har varit berömda för sin goda sjövärdighet långt utanför sockengränsen. Alltifrån mindre roddbåtar till storbåtar för tung transport har byggts på ön. Bland kända båtbyggare på Sollerön kan nämnas Dunder Olof Matsson, Flint Olof Andersson, Anders Bondeson samt Lars och Arne Håll.

Det var på våren som båttillverkningen sattes igång med virke av träd som fällts under hösten. Det var framförallt rakvuxen kärnfura som användes, men på senare tid även gran. Båtbyggandet ‒ en gammal tradition

Om båten Bjork inte är sjösatt står den uppställd vid hembygdsgården. Båten är en förminskad modell av det vikingatida havsgående Osebergsskeppet från Östfold i Norge. Längden är 7,8 meter, medan Osebergsskeppet är 21,6 meter. Båten byggdes på snickeriet i Gruddbo 1995 genom ett marknadsprojekt och bakom utsmyckningarna stod konstnären Jordi Arkö. De vikingatida insjöbåtarna var sannolikt betydligt lättare och smidigare än Bjork och hade stora likheter med dagens kyrkbåtar som drivs med åror.

Skylt 3

Illustrationer: Daniels Sven Olsson
Text: Dalarnas museum