I vår tid inser man mer och mer att goda samlingslokaler i en bygd är en stor tillgång rentav en förutsättning för andlig och kulturell trivsel. Sollerö missionsförsamling är därför att lyckönska när den nu på söndag inviger sitt nya missionshus. Man kan säga att huset är som nytt efter den grundliga ombyggnad och reparation det undergått.
Exteriören är delvis förändrad och vägarna har reveterats och målas vita. De traditionella bönhusfönstren har ersatts med en ny typ, varjämte stora ingången med trappuppgång har fått en vacker utformning med ett mindre förrum eller avklädningsrum innanför. Stora lokalen är vad utrymmet beträffar oförändrat och hållen i en ljus färg. Estraden är ombyggd med räcket av laserad furu. Fonden prydes av ett stort kors. Inga synliga lampor finns, utan ljuset kommer från ljuskällor uppe vid taket mot sidorna. Innanför har man den lilla salen för mindre sammankomster och möten och mittemot denna ett modernt kök.
Byggnaden har förut saknat källarvåning, men nu har utgrävning utförts under östra delen av huset och därmed har man fått ett stort pannrum med utrymme för bränsle. Dessutom finns ett större rum som kan användas för olika ändamål samt vidare matkällare. I vindsvåningen är en nätt och modern lägenhet inredd, avsedd för vaktmästare. Om man därtill lägger att det varit nödvändigt att borra efter vatten och ordna med avlopp, så förstår man att denna grundliga ombyggnad med alla dess arbeten dragit stora kostnader.
Ritningen har gjorts av byggnadsingenjör Knut Andersson, Järna. Svarf Lars Jönsson har varit arbetsledare och vidare har en arbetskommitté med Elsa Lafvas som ordförande då och då fått överlägga om vissa arbeten och ändringar mm. Och den minsta frågan har ej varit att skaffa pengar till en sådan ombyggnad. Många frivilliga bidrag har erhållits, bl a 120 dagsverken, vilket visar allmänhetens goda offervilja. Ett kommunalt anslag på 6000 kronor har erhållits och föreningen har under många år samlat till en byggnadsfond. Men vad förslår detta då man beräknar den totala kostnaden till ca 80 000? Det har således varit nödvändigt att gå lånevägen och även detta har gått på goda villkor.
När nu Sollerö missionsförsamling står vid en viktig milstolpe i sin utveckling kan det också vara på sin plats att kasta en återblick på pionjärernas arbete och då främst tillkomsten av Sollerö missionshus.
Då de stora väckelserna gick fram på 1800-talet hölls möten ofta ute i stugorna och ganska tidigt insågs nödvändigheten med egna lokaler. Vid denna tid kom också många bönhus till och Sollerö fick för sin del ett i Gesunda. Detta hus har ej haft någon formell ägare och då det f ö saknat uppvärmningsanordning så har det ej heller fått någon stor betydelse.
Enligt en historik, upprättad av läraren och predikanten Anders Lundén, beslöt representanter för Sollerö fria missionsförening vid ett sammanträde den 26 december 1808 att bygga ett missionshus. Man satte genast igång med teckning av frivilliga bidrag genom listor i varje by. På hösten 1899 lades grunden och på vårsidan nästa år satte timmermännen igång. Att det var smått om slantarna behöver knappast nämnas ty då timmermännen huggit nästan upp till fönstren, tyckte de det var tid att få den första likviden. - Då var kassan tom! Men trots detta och tack vare de energiska arbetsledarna invigdes missionshuset vid jultiden 1900 och då hade man en skuld på drygt 3000 kronor.
Sollerö missionshus, som var Sollerö första egentliga samlingslokal kom under många år att få stor betydelse. Utom gudstjänster hölls det här föreläsningar och många förnämliga konserter. Det var för övrigt här som den första folkhögskolekursen i Sverige hölls 1905.
Mora Tidning 9 april 1954
Svenjoan