Ryssa, solleröfäboden som blev by – En levande by

Foto; Torbjörn Nääs

Hur håller man en by levande?

Ryssa var från 1500-talet och in på 1900-talet en hemfäbod för folk från Sollerön. I hemfäbodar vistades folk och kreatur från början av maj till midsommar, samt från slutet av augusti till jul. Högsommaren vid långfäboden och från jul till första maj hemma på ön.

Idag är Ryssa en egen by. En by med ca 150 bofasta åretruntboende. Som i så många andra byar så fylls det på med många glada sommarboende. En glädje för hela byn! Själv var jag också en som kom till byn när sommarlovet började. Inte för att vi reste så långt, vi bodde i en lägenhet i Mora. Men känslan när mamma började packa in kläder, tandborstar, sänglinne, blommor och oss barn i sin lilla Fiat 600, då visste jag att sommaren var kommen!

Att vi skulle bo i sommarstugan ända till hösten, utan rinnande vatten och med utedass det var inget jag reagerade på, för i Ryssa fanns ju badplats, Koopen, anslagstavla, majstång, cykeln, kompisar, metspön, simskola, farmor & farfar, slaggstenar, Trösken, busskuren och massor av hallonbuskar och äppelträd. Där fanns ju också bybastun. Där satt vi barn i baljor och skrubbade varandra på ryggen. Än idag går vi varannan fredag och bastar. Det ser ut som det gjorde då, trasmattor på golvet, sittplattor, baljor, rotborstar och såpa! Tack vare Bastu-Anna och Sivert så är vi många som njuter av värmen och den glada samvaron. Här får vi reda på vad som har hänt eller ska hända. Här kan vi lära känna varandra. Alla är välkomna. Även ni från andra byar.

Hur är det idag? Ja, Ryssa ligger mig varmt om hjärtat. Som bofast i grannbyn Vika så känner jag mig ändå som en Rysskulla. Det var den 9 september 2014 som den gamla affären, Koopen, blev vår. Min dröm om en levande ateljé gick i uppfyllelse. Tack vare att jag funnit min livs-kamrat som heter Gard i efternamn så kändes det självklart att gamla Koopen nu fick heta BromanGard.

BromanGard. Foto: Lars Hansson

Både Frederic och jag har som mål att hjälpa till att hålla byn levan-de. Med det fina läge som Koopen hade så blev det som en knutpunkt i byn. Mitt emot majstången, på kanten av dammen och granne med busskuren. Ja, det kändes bra. Vi insåg ganska snart att det fanns en stor potential i gamla Koopen. Under min barndomstid var det så att konsumföreståndaren med familj alltid skulle finnas på plats. Så i två rum och kök på ovanvåningen bodde konsumföreståndaren. Då kunde man ringa på om man hade glömt att handla något medan affären var öppen.

Så här i den lägenheten bestämde vi oss för att göra ett B&B, åtta bäddar fördelade på två rum med gemensamt kök och toalett. Fina möten med glada semesterfirare har det blivit genom åren. Det är många som på så sätt har upptäck byn Ryssa och återkommer. Men det är även en möjlighet för de fasta byborna att bjuda hem och ta emot vänner, barn och barnbarn fast man bara har en liten stuga. Då sover de hos oss och umgås med varandra i byn på dagarna. Sommarcaféet har också blivit en populär samlingspunkt. Självklart med hembakat bröd och våfflor. Men hur var det när jag var liten? Då kunde man få cykla till affären och köpa glass. Det vill ju jag att bybarn ska få kunna göra även idag. Så vi bestämde oss för att glass ska vi ha! Jag tycker att även när man är på badplatsen ska man kunna få köpa glass. Så idag händer det att badgästerna går ihop, ringer och bestäl-ler, och så kör jag ner med glass till Ryssnäs badplats. På håll hör jag barnen ropa: Nu kommer glasstanten! Där står de så fint i kö, ler och strålar som små solar när de talar om vilken glass de har beställt.

Ryssnäs. Foto: Lars Hansson

Vår fina badplats, Ryssnäs. Hur håller den sig så fin? Alla måste hjäl-pas åt! Där hänger det en hink och en spade så att alla kan hjälpas åtatt plocka upp bajset efter Kanadagässen. Där klipps gräset av ideella krafter, ibland även av deltagare från Myrens dagcenter. Man tar reda på sitt eget skräp. Det badas och det leks i sandlådan. Man håller på att bygga en äventyrsstig i skogen och man tränar till Kubben. För kubb-spel är stort i Ryssa. Ett spel där alla kan vara med! För cirka 20 år se-dan bestämde sig mina syskon Pähr och Malin för att försöka få igång ytterligare något roligt som skulle sammanföra Ryssaborna. Man bjöd in till en kubbturnering. Första året var det åtta st 6-mannalag som gjorde upp om kubbmästartiteln. Det blev en succé som har fortsatt. Idag köar man för att få en av de 120 platserna. Lagen lottas ihop och man lär känna varandra. Hela dagen spelas det på många banor på Sörens gräsplan. Turneringen utmynnar i en finalmatch i bäst av tre. Finalplanen ligger nedanför slänten intill byns boulebana. Där blir slänten en naturlig läktare. Spännande! När finalen är klar tänds grillarna vid tröskladan och så börjar det stora knytkalaset med prisutdelning, sång och musik, ibland trubadur, ibland dans. Men inte på borden sä-ger Jan som är byns snickare och allt-i-allo. Alla får pris.

Midsommar firar vi alltid på midsommardagen. Stången ska all-tid tas ner måndagen i midsommarveckan. Då samlas gubbar och gummor, mammor och pappor med räfsor och traktor. Barn med diskborstar och hinkar. Stången lövas av och barnen skurar stången vit och fin. Så länge jag kan minnas har man på mid-sommardagens förmiddag hjälpts åt att plocka blommor, medan karlarna åkt med traktor och vagn för att hämta småbjörkar. Sedan samlas man vid byns kapell för att binda ranka och kransar. Har man aldrig gjort det förut så får man lära sig på plats. Alla måste hjälpas åt! På eftermiddagen så är det sedan dags att stoltsera iväg i samlad trupp med spel-män i täten för att längs byvägen bära ran-kan, kransarna och flaggorna som ska pryda vår stolta majstång. Flaggorna sys av det par som under året har gift sig. Stången reser vi här på ett lite annorlunda sätt än i många andra byar. Här drar vi upp den med rep! Kom får ni se. Alla måste hjälpas åt. Sen drar dansen igång, med hjälp av en duk-tig dansledare, det brukar vara Eva, så lär vi oss hur vi ska dansa. Allt till tonerna av många bra spelmän under ledning av Christina. Spelar du? Kom och var med, alla får vara med! Alla barn får glass som fiskeklubben bjuder på.

Ryssamästerkapet 1981. Lenas pappa Folke, bror Pähr i vit tröja och syster Malin som blev ryssamästarinna (junior flicka)
samt Peter Järnberg RM (junior pojke). Foto: Maud Broman

I Ryssa har fiske alltid varit stort. Varje som-mar anordnas en fisketävlingen Ryssamästerskapet i mete. Det startades för över 60 år sedan, då Ryssa fiskeklubb bildades. Min farfar Daniel Broman var en av dem som på den tiden tyckte att det vore roligt om alla träffades och gjorde något tillsammans. Ryssamästerskapet har sedan fortsatt. När farfar gick bort tog min far Folke över. Han höll alltid i pris-utdelningen klädd i frack och hög hatt. När pappa gick bort tog min bror Pähr över en del av ansvaret. Idag samlas många som från land eller båt fiskar i fyra timmar för att försöka erövra lagerkransen och bli korade till Ryssamästarinna och -mästare. Dessa får även äran att binda kransarna till nästa års segrare. Prisutdelningen förrättas storstilat på kvällen vid tröskladan. Man tävlar i olika klasser, knatte, junior, dam, herr och turist. Turist är alla vuxna som inte bor i eller har anknytning till Ryssa. Så även om du bor i Gesunda, Vika eller på Sollerön så är du turist på Ryssamästerskapet. Så det kan ju vara värt att flytta till Ryssa, för att kunna bli Ryssamästarinna/mästare. Vilket jag aldrig lyckats med. Men det har varit roligt ändå. Alla kan vara med! Alla får pris!

Sex söndagar varje sommar i några år så har man haft möjlighet att gå, springa eller cykla en runda på motionsbingo. Man köper sin bingobricka, kryssar för numren vid stationerna och promenerar glatt tillbaka för att avnjuta en bingofika i BromanGards trädgård. Har du fått BINGO!? Då hämtar du ut din vinst direkt från det fina prisbordet med skänkta priser. Allt från hemägg, leksaker eller en hink nyplockade blåbär med mera. Alla intäkter från bingon går till Ryssa byförening. Det kostar lite att hålla byn levande även om den största insatsen är ideella krafter. Här har man möjlighet att ta sällskap och bekanta sig med någon ny-inflyttad eller varför inte hjälpa till att sälja bingobrickor? Du blir ett bekant ansikte för många och du lär dig namnen på många bybor. Så enkelt att alla kan vara med! Gammal som ung!

På sommaren är den gamla tröskladan ett bra ställe att ha ro-ligt i. Men när vintern kommer så flyttar vi in i den gamla folkskolan. Att få ha en bystuga i en by är något att vara rädd om. Även om det inte är så stort eller modernt så kan man ha väldigt roligt där. Man kan hyra den privat eller ordna roligheter för hela byn. När mammorna och papporna i aktivitetsgruppen kom på idén att det skulle bli bio i byn, ja då blev det uppskattat bland barnen. Biobiljetter trycktes upp, popcornmaskin lånades in, madrasser och kuddar på golvet och sedan i samarbete med studiefrämjandet så kunde filmen rullas igång. Omkring 25 barn från Ryssa kom på den första biokvällen i byn. Allt tack vare några eldsjälar med roliga idéer. Det blev en rolig barnaktivitet.

Vad skulle vi hitta på för de äldre? Byfika! Efter ett litet upprop om hjälp med att baka så kunde det dukas upp ett långbord med många goda bakverk. Stämningen var hög och man antecknade sig på listor för att hjälpa till att baka till nästa gång för det här tyckte man var trevligt. Det har blivit ett återkommande evenemang där alla generationer kan träffas. Ett gyllene tillfälle där barnen i byn nu i 2 år har bjudit på stämningsfylld Lucia med tända ljus. Mycket uppskattat! En bystuga kan ge möjlighet att förverkliga många idéer. Nu har vi nyligen haft vår andra musikquizkväll. 55 personer lottades in i lag. Man åt en god smörgåsstubbe, drack kaffe och slog sina kloka huvuden ihop för att svara på frågorna och njuta av musiken. Frågor som passade alla. Ingen kunde allt, men alla kunde något!

Vackra hemstöpta stearinljus har man också möjlighet att få göra i Ryssa. Weke ljusstöperi har öppnats av 2 glada eldsjälar, Ludwig och Peter. De tar emot grupper i sin fantastiskt fint inredda lada.

Tro det eller ej, men i somras hände det som ingen trodde skulle hän-da. Det öppnade en gårdspizzeria i byn. Vid utvalda tillfällen kunde vi beställa pizza. Då gick byborna man ur huse och samlades lite här och där för att tillsammans umgås, skratta och njuta av god pizza. Det var en härlig syn när Frank kom farande med sin packmoped och på flaket hade han ca 30 pizzakartonger! Vi ser fram emot fler sådana kvällar.

När sommaren går mot sitt slut är det dags för Byloppis. På hela planen runt majstången och tröskladan samlas alla som vill vara med och dukar upp sitt bord med varierande utbud. Det som jag har tröttnat på kan bli nytt för dig! Den dagen kan det vara lite svårt att ta sig fram ut-efter byvägen, men då är det bara att stanna och parkera, kliva ur bilen och göra dagens fynd. Det finns något för alla.

I Ryssa kapell anordnas bland annat konserter.
Foto: Lars Hansson

Nu ska ni inte tro att det här är allt som händer i Ryssa, men för att få veta mer så får ni hålla koll efter sommar/vinter-bladet. Det sätts upp på anslagstavlorna och delas ut i alla postlådor. Ambassadörer för utdelningen är Elsa 9 år och Nils 6 år. Alla måste hjälpas åt om vi ska få en levande by. Det kan vara lätt att man tar förgivet att en by hålls levande men det finns inget som sköter sig självt. För att få sammanhållning och en känsla av trivsel att bo i Ryssa så måste man titta på sig själv. Man måste fråga sig själv: Är det är något som jag kan bidra med för att hålla byn levande?

Det behöver inte vara något stort som man hjälper till med men alla behövs. Att komma och delta när något anordnas är också ett sätt att hjälpa till. Inga idéer är för sto-ra, för små eller dumma eller tokiga. Alla är välkomna med idéer, kom så hjälps vi åt att hålla Ryssa levande! Håll koll på Facebook, Vi Som Gillar Ryssa. Välkomna på möten med aktivitetsgruppen.

Jag mötte en dag på badstranden en mamma/mormor till en nyinflyttad barnfamilj, som sa: "I a sagt a dem att um dem ska kummå in si i byn så ska dem jåp til, å dem sku vårå min uppå ållt så e." (Jag har sagt åt dom att om man flyttar till en by så måste man vara med och hjälpas åt och man måste vara med på allt som händer.) Jag kunde inte ha sagt det bättre själv, det är precis så enkelt det är!

Tack till alla som gör Ryssa till en levande by! Några är glömda, men ingen är glömd. Tack för förfrågan om att få skriva några rader om Ryssa i vår fina bok Sool-Öen.

Lena Broman

Lena och Frederic. Foto: Lars Hansson