Som framgår av artikeln ”Sollerön – egen församling i 235 år” drevs prästgården under lång tid som ett jordbruk, bland andra jordbruk på ön. Prästgården uppfördes därför som en traditionell kringbyggd gård, men med uthusen i längor under ett och samma tak. Längre fram gjordes ändringar för att få platsen att se mer herrgårdsliknande ut.
Att bygga både kyrka och prästgård blev en betungande uppgift för öborna och arbetet sträckte sig över många år. Gården anlades nordväst om kyrkan på samma plats som den har idag. Under 1770-talet inleddes byggnationen av boningshus och en flygel mot norr med bagarstuga, drängstuga och bod. En stenkällare restes i söder. I öster mittemot boningshuset byggdes ladugård med lada, tröskloge, stall, fähus och foderbod. På gården fanns även ett gammalt härbre, trädgård och badstuga. Ett avträde restes öster om bagarstugan. 1806 flyttades stallet undan till en plats norr om ladan, för att ge gårdsplanen en mer öppen karaktär.
Mellan åren 1783 till 1826 byggdes i söder en flygel med pigkammare, mangelbod, spannmålsbod och vedlider. Det dröjde ända till 1826 innan prästens fäbodställe vid Selen var i ordning. Men intresset att använda prästbodarna verkar ha varit bristfälligt och från 1890 finns en notering om att stället inte var i bruk längre.
Det gamla härbret var i dåligt skick och ersattes 1814 av sockenhärbret, som 1927 flyttades till Hembygdsgården och som kallas prästhärbret. Boningshuset byggdes om 1826 för att likna andra prästgårdar i grannsocknarna. Ett nytt svinhus tillkom 1865 och ett nytt fähus med pärttak 1890. Hus och staket rödfärgades 1900. En stor renovering av bostadshuset gjordes 1906. Under 1900-talet gjordes därefter flera renoveringar och ommålningar.
Den nya tiden medförde stora förändringar. 1910 upphörde skyldigheten för prästgårdar att driva jordbruk. 1917 utarrenderades därför prästgårdens ägor. Till prästens hus räknades nu enbart huvudbyggnaden, de två flyglarna, brunnen, trädgården och staketen. Övrigt skulle säljas liksom de gamla inventarierna.
Än idag finns manbyggnaden kvar, moderniserad och med Svenska kyrkans församlingshem i lokalerna. Kvar är också den södra flygeln och jordkällaren. Idag finns en lekplats på gårdsplanen.
Bus Gunnel
Anm: Under en period med början 1968 användes bagarstugan på prästtomten för ungdomsverksamheten Q-lan. Läs om ”Q-lan äntligen något kul” Britt-Liz Jönsson SoolÖen 2014.
Källor:
- Mora – ur Mora, Sollerö, Venjans och Våmhus socknars historia del 2
- Bebyggelse på Sollerön genom tiderna, Mats Persson SoolÖen 1993
